Helt seriöst...
jag gillar humor... och tycker att det är väääääldigt viktigt att kunna ta livet med en klackspark... livet är för allvarligt för att tas på allvar... helt seriöst.
Många kanske har sett att jag klistrat in en massa YouTube-klipp på min blogg... och ni ska veta att jag har fan skrattat så att jag gråtit när jag letat fram dessa klipp... och det har också funnits lite tid över till eftertanke... tro det eller ej *L*... jag gillar den distans till livet som humorn skänker... å jag behöver distans till mig själv i allra högsta grad... ja herre gud...
...det är ju liksom det grundläggande problemet i min sjukdom som jag ser det... den totala självcentreringen beroendet vill att jag ska hänge mig åt... oftast på det lite paradoxala sättet att hitta både problemet och lösningen utanför mig själv... detta är en av anledningarna till att jag inte tror på underhållsbehandlingar typ subotex, metadon å sånt...
...jag har låååååång erfarenhet av att se vad medicinering gör med människor... och en av dessa saker är att de triggar själva sjukdommen... beroendet... för en utomstående så märks detta ofta genom avsaknaden av självdistans och humor... problemet blir ofta en doseringsfråga... precis som det var i missbruket.
Nä helt seriöst så tror jag inte att det finns några genvägar om vi vill tillfriskna... på riktigt.
Beroendet är en vääääääldigt slug sjukdom... jag märker sällan själv när den slår till eftersom den i sin karaktär är oerhört listig... den låter inte någon annan lura in mig på villovägar... nä den låter mig själv lura mig genom mina egna tankar och känslor... det finns en sak som beroendet hatar och det är självdistans...
...för om jag kan skratta åt mina egna tillkortakommande så får jag den nödvändiga distansen för att kunna acceptera mig själv precis som den jag är... å jag kan lova er att det inte alltid är det lättaste eftersom jag oftast vill vara en mycket häftigare och smartare kille än den jag är... och det är ju också tvärtom hur jag gjorde tidigare... då var det ju bara en doseringsfråga.
Livet suger ibland... så ser livet ut... har jag förmågan att ta det med en klackspark så kan jag också närma mig livet på livets villkor... missar jag distansen så tar jag motgångar personligt och då dröjer det inte länge innan det börjar poppa upp idioter omkring mig... och efter ett litet tag så kommar jag att känna mig som ett offer... och som offer slipper jag ta ansvar... och tar jag inte ansvar för mitt eget mående utan söker problem och lösningar utanför mig själv... då är jag inte längre fri... då är jag beroende av någonting... vad som helst som ska lösa mitt problem... mig själv.
Konstigt nog så verkar själva livet vilja att vi gör precis tvärtom... att vi ska acceptera oss själva precis som de vi är... gilla läget och behandla andra som vi vill bli behandlade själva... fixar jag min pryl så fixar livet resten... och när jag fattar det då löser sig det mesta...
Jag kan inget om astrologi därför väljer jag att inte uttala mig om det, så du borde göra detsamma, för va fan vet du om subotex o metadon. Har du nånsin tat heroin verkar inte så eftersom du snackar mest skit. aLLA kan inte bli hjäplta av hjärntvätt en del behöver medicin, är man sjuk behöver man kankse medicin så er det bara. Och e det inte så att ni själva i ljugnby har sagt att det är ok med subotex, du prtar mot dig själv. Du e ju bara en gammal haschare så va fan vet du om att vara beroemde. jävla nolla
skriven