PETERS BLOGG

... och förnekelse.

Redan på den fjärde dagen börjar mina läppar att spricka... mina läppar spricker varje år på stranden... jag har ju lite svårt att göra vissa saker annorlunda även om jag tidigare upplevt konsekvenserna av mina handlingar... i detta fall brist på handling (smörja in mina läppar med solskydd)... och blir liksom lika förvånad varje gång... så nu står jag där igen framför min badrumspegel och smörjer in mina brännskadade läppar med...
 

... Idomin läppsalva.

Den sitter djupt... min helt otroliga förmåga att kunna förneka faktum... jag utvecklade den egenskapen i mitt missbruk och ser mig själv som något av en artist på just förnekelse... jag är skitbra på att förneka... och det har hindrat mig mycket i min utveckling som människa... inte bara genom att förlänga mitt missbruk med flera decenier... nä tyvärr så kan jag ibland upptäcka att den egenskapen slår till automatiskt utan att jag reagerar... föränn det är för sent... som nu med mina brända läppar... men det är ju något jag kan leva med... visst kan det göra lite ont i några dagar... men mest ont gör det nog att se hur min förnekelse fortfarande kan aktiveras... och det visar mig att jag får vara på min vakt... annars så kanske jag glömmer bort betydligt viktigare saker... som att jag inte kan dricka öl eller sprit... eller att jag är alkolist och narkoman... förnekelsen är en del av min sjukdom... det får jag aldrig glömma... aldrig någonsin.

Att mina läppar brände sig så snabbt som i år beror naturligtvis på att vi har haft ett helt sinnesjukt bra badväder... jag kan inte riktigt tänka mig något bättre ställe att tillbringa mina dagar på än där jag befinner mig... och eftersom vi är så tidigt nere på stranden så "missar" vi ju alla köer och all trängsel... det är bara att slänga upp vårt...


... parasoll...

... och i vanliga fall volleybollnätet... men vi blev glatt överraskade när vi kom ner idag och såg att kommunen hjälpt oss genom att där vi haft nätet i några dagar nu sätta upp ett kommunalt...
 

... vollybollsnät...

... så idag gick det snabbare än vanligt att kasta sig i det orörda havet...


... för det första ljuvliga morgondoppet innan någon hunnit kissa i vattnet...