Ja så var vår dag... när vi åkte iväg från Halmstad i morse så regnade det... men det är något betydligt större än mig som styr över vädret på Tylösand... och jag är sååååå tacksam över att vi tagit ett beslut att åka till stranden varje dag oavsett vilket väder det är... det beslutet tog vi för några år sedan då vi fattade att vi inte var i stånd att kunna fatta de besluten på daglig basis... och definitivt inte i demokratisk anda heller... nä det funkade inte... så vi tog beslutet att strunta i vad det var för väder och det är nog ett av de bästa beslut vi någonsin tagit (okej då... beslutet att sluta supa och knarka var också himla bra)... så vi blev faktiskt inte vidare förvånade över att det slutade regna innan vi kom fram...
... och att solen började titta fram på den nästan helt tomma stranden.
Och det är nästan så att jag får nypa mig i armen... det är i det närmaste helt overkligt hur vi ännu en dag befann oss på rätt ställe på rätt tid... vi såg hur molnen tornade upp sig runt omkring oss och det var inte svårt att få ett bra perspektiv på min egen existens... jag är en del av någonting betydligt större än mig själv... det är inte svårt att förstå när jag befinner mig så nära naturens element som jag gör på Tylösand... och jag fattar bara inte att vi får ha stranden nästan helt för oss själva så länge innan sommargästerna hittar ner till oss... är det så att man hellre tittar på TV-vädret än kollar själv vad det är för väder?
Och hur ska metrologerna kunna ge en prognos när vädret skiftar så snabbt?
Så här såg det ut på vår strand vid middagstid (klickar ni på bilderna så blir de större)...
... det skiftade en hel del beroende på vart jag vände blicken...
Men hur i helvete vi kan få ha denna naturupplevelse så mycket för oss själva det förstår jag inte... jag kan lova er att även en regning dag på en sommarstrand är en upplevelse som är värd hur mycket som helst... många gånger har vi under åren som gått suttit på möten när människor mått skitdåligt för att inte vädret varit som man drömt om... och det är då som jag märkt att vi som badar en regnig dag skrattar mer och mår betydligt bättre... det måste vara något med den friska luften eller nåt... så nu när sitter jag här och skriver så är jag... trött... sandig... salt... och väldigt lycklig över min dag på stranden... igen...
hm de där låter ju helt underbart ju.. tänk att få må såå bra av att vara nykter ju.. jag vill oxå.. har tappat lite av min andlighet.. vet inte hur jag ska få tillbaka det.. vill ju leva nu .. jaa jag vet att du hajar hur jag menar Peter.. kärlek..kram
skriven