Tänker lite på filmen jag fastnade för igår... en film med massa kärlek i... det är ju inte så himla ovanligt att det läggs in en liten eller ibland större dos av kärlek i filmerna... och det berör mig massa... nuförtiden så är det ju inget jag behöver dölja heller... det har funnits en tid då jag fick massa smuts i ögonen när det visades känsliga kärleksfilmer i min närhet... iallafall när någon såg mig *L*... nä romantiska kärleksfilmer var inte så "tufft" att kolla på när jag var ett barn... eller för att inte tala om när jag var en "fräck hård knarkare".
Jag får väl erkänna att fortfarande har lite "skador" från den tiden... det är lite lättare att se på filmer som får mig att gråta när jag är ensam... jag har lite svårt för att gråta och att då göra det bland människor är bara sååååå himla svårt... det har hänt att det trillat ner en litet tår när jag suttit på ett talarmöte och blivit berörd av vad som sägs där... jag har också lagt märke till att det händer oftare nuförtiden... och jag vill väl kalla det för utveckling... tillfrisknande...
Visst är det skrämmande hur mycket som vi bär med oss genom livet... och hur svårt det kan vara att ändra på saker och ting som vi har blivit matade med i vår barndom.... "pojkar gråter inte"...
... hur jävla sinnesjukt är inte det?
Idag så vill jag gråta... ja jag vill det så himla mycket att det liksom låser sig... jag blir så glad när det kommer tårar att jag slutar att gråta... men va fan det kunde vara värre... nu vet jag iallafall att jag inte är psykopat... känslokall och helt avstängd... för det trodde jag... att det var något allvarligt fel på mig eftersom jag inte kunne gråta... nu kan jag gråta... att jag sen blir så glad för det är ju inte hela världen *L*... glädje och sorg hänger ju ihop på något underligt sätt... det förstår jag ju när det fortfarande är "lyckliga slut" som får mig att...
... gråta mest.
I kärleksfilmerna får jag också en bekräftelse på min övertygelse... att tror på kärleken... för det gör jag... och egentligen så är det lite sorgligt att jag oftast har en starkare tro på kärleken när jag är singel än när jag är tillsammans med någon... borde det inte vara tvärtom?
stora flickor gråter inte heller.... vi har haft alldeles för dysfunktionella förhållanden hör (ser) jag o jag e tacksam för e d resan som e målet vill jag resa länge;-) du e fantastisk bamsekramar A
skriven