PETERS BLOGG

... var ett nytt uttryck för mig.

Men jag gillade det... jag är alltså en självbo till stora delar kunde jag lära mig när jag läste en artikel i blaskan på nätet... och det är skillnad mellan att vara singel och självbo läste jag vidare med allt större intresse... en singel sökte ofta efter en partner medans en självbo gillade att bo själv... och jag gillade tolkningen... fritt översatt ungefär att en singel är en halv och en själbo är en hel... fattar ni?

Själv så vacklar jag fortfarande lite... ena dagen är jag singel å andra dagen är jag självbo.

Det händer att jag sitter och fantiserar om att träffa någon att leva tillsammans med... små korta stunder *L*... oftast när jag sett någon fantastisk romantisk film med lyckligt slut eller nåt sånt... för det finns ju en oerhörd dragning för mig när jag tänker på själva förälskelsen... jag gillar verkligen att vara förälskad... denna galenskap är ju såååååå jävla skön att känna...


... men så tänker jag vidare...

... jag uppskattar verkligen att leva ensam... jag gör precis vad jag vill... när jag vill det och med vem jag vill... det är spännande att vara självbo tillsammans med mig... jag är tillräckligt galen för att precis vad som helst ska kunna hända... spontant... och den friheten fullkommligt älskar jag...

Hur som helst så var det första gången jag hörde talas om att jag kan kalla mig själv för... självbo... och jag tycker om att smaka på det uttrycket... singel är lite för sökande... det får gå bort denna dagen... för idag (bara för idag) ska jag njuta av livet i fulla drag som självbo... mmmmm... spännande och lustfyllt känns mitt liv just nu... som en självbo i morgonrock i mitt eget kök... fri att göra precis vad jag vill av denna dagen... häftigt...