Självbo...

... var ett nytt uttryck för mig.

Men jag gillade det... jag är alltså en självbo till stora delar kunde jag lära mig när jag läste en artikel i blaskan på nätet... och det är skillnad mellan att vara singel och självbo läste jag vidare med allt större intresse... en singel sökte ofta efter en partner medans en självbo gillade att bo själv... och jag gillade tolkningen... fritt översatt ungefär att en singel är en halv och en själbo är en hel... fattar ni?

Själv så vacklar jag fortfarande lite... ena dagen är jag singel å andra dagen är jag självbo.

Det händer att jag sitter och fantiserar om att träffa någon att leva tillsammans med... små korta stunder *L*... oftast när jag sett någon fantastisk romantisk film med lyckligt slut eller nåt sånt... för det finns ju en oerhörd dragning för mig när jag tänker på själva förälskelsen... jag gillar verkligen att vara förälskad... denna galenskap är ju såååååå jävla skön att känna...


... men så tänker jag vidare...

... jag uppskattar verkligen att leva ensam... jag gör precis vad jag vill... när jag vill det och med vem jag vill... det är spännande att vara självbo tillsammans med mig... jag är tillräckligt galen för att precis vad som helst ska kunna hända... spontant... och den friheten fullkommligt älskar jag...

Hur som helst så var det första gången jag hörde talas om att jag kan kalla mig själv för... självbo... och jag tycker om att smaka på det uttrycket... singel är lite för sökande... det får gå bort denna dagen... för idag (bara för idag) ska jag njuta av livet i fulla drag som självbo... mmmmm... spännande och lustfyllt känns mitt liv just nu... som en självbo i morgonrock i mitt eget kök... fri att göra precis vad jag vill av denna dagen... häftigt...

Kommentarer :

#1: Henrik

När jag läste ordet självbo så tolkade jag det genast som att det också kan innebära att man är i en relation, men alltså särbo.



Det är nåt paradoxalt, det verkar som att ju mer man vill ha en relation desto mindre är chansen att man får det.



Kram Henrik

skriven
#2: Kicki

..ja, Henrik det ligger nog något i det du skriver om att ju mer vill ha en relation...det finns nog positiva delar i att ha ett förhållande eller leva själv...beroende på hur man själv e som person...jag har aldrig haft problem med att leva själv men nu märker jag i mitt samboförhållande att jag har lag mig till med en hel del olater!!L

skriven
#3: Henrik

Jo, jag förstår att jag också har det men jag vill ju rätta till mina olater, det ingår i mitt tillfrisknande. Och faktum är att jag upplevde det som en hjälp i den riktningen då jag bodde hos min dåvarande flickvän en månad.



"En ensam beroende är i dåligt sällskap" heter det ju och jag blev liksom sporrad att skärpa mig då. När jag bor ensam faller jag lätt in i gamla vanor av slapphet.



Med detta absolut inte sagt att jag tror det är lätt, det skulle vara en jätteutmaning, men jag är villig att anta den för jag tror på mig idag. Och jag vill tro på kärleken...



Kram Henrik

skriven
#4: Kicki

Kärleken e störst och är alla förunt att få känna!!!

skriven
#5: peter

Jo kärleken är störst... och det finns en risk i att vara ensam kan jag verkligen hålla med om L...



... samtidigt som det är himla mysigt att vara självbo också L... massa godis och kärlek kan man ju skämma bort sig själv med också L...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :