Kan man göra det?
Äga sin historia?
Jag gillar uttrycket... det får mig att tänka till en smula... har jag ägt min historia?
Eller var jag ett offer för den... hade jag något val?
I mitt fall så hade jag ett val... jag känner en hel del människor som fan inte har haft något val... men jag har ett val... jag kan äga min historia... den är min...
...bara min.
I mitt missbruk så ville jag ofta göra mig själv till ett offer... det var liksom bekvämast så... att det fanns ett pris på att få vara ett offer tänkte jag nog inte så mycket på... priset är rätt dyrt... maktlöshet och ohanterlighet... för som ett offer så har jag ju inte förmågan att själv få bestämma över mitt liv... och ta mig fan... då har jag ju också sålt min historia... det är fan dyrt att vara ett offer.
Mycket av min drogfria tid har gått åt till att köpa tillbaka min historia... att sluta vara slav under drogerna var den lätta biten... det var betydligt svårare att släppa på offerrollen... och jag kan fortfarande få kämpa mot den sidan i mig... för det finns en sida i mig som inte vill ta ansvar... som vill skylla på allt annat för att slippa se min egen del i ett problem... då får jag påminna mig om priset... för jag börjar känna att det är jag som äger min historia... och det vill jag fortsätta att göra...
...för den som äger sin historia... han äger också förmågan att forma sin framtid.