En bekant känsla...
Ni vet det där tillståndet då man inte vet vad man ska skriva här på bloggen... där är jag nu... jag har bloggtorka.
Vän av ordning kanske kliar sig i huvudet och undrar varför jag inte bara skiter i att skriva här då... det vore ju helt klart det enklaste... och jag bör nog ställa den frågan till mig själv också... varför?
Jag vet... har tagit ett beslut om att skriva här på bloggen varje dag... uppdatera som det så fint heter.
Inte för att jag har så otroligt mycket fantastiska insikter och klokskaper att delge er... riktigt så dum är jag inte så att jag tror det *L*... visst har jag åsikter om ditten och datten och skulle säkert kunna skriva massor om vad jag för tillfället tycker är "rätt" eller "fel"... vilket jag ju gör mellan varven... då brukar jag bli lite besviken på mig själv... men vem är perfekt?
Jag gillar bloggeriet... det "tvingar" mig att stanna upp och tänka till på daglig basis... och reflektera på var jag befinner mig i livet just nu... och det är inte första gången jag har "bloggtorka"... känslan är ju som jag skrev... bekant...
... om några "bloggtorkor" till så kommer jag nog att uppleva dem som trygga... jag kan känna att förändringen är på väg i den riktningen... tryggt... och så vidare till tråkigt... och då brukar jag efter ett tag tycka att det är så jävla tråkigt att ha tråkigt att jag tröttnar på det... och det är väl då bloggtorkan försvinner... för så är det ju... bloggtorkor kommer och går... det är lite som vädret... årstiderna... livet... ja bloggtorkor är nog fan ett SMS från Gud egentligen...
gillade det där med sms från Gud :) kramen!
skriven