Händelselöst...

... känns det ibland.

På den senaste tiden så har jag tyckt att det inte händer någonting... att det har varit lite händelselöst i mitt liv... och så har jag satt mig ner och tänkt efter... eller nä nu ljög jag... jag sitter inte ner och tänker efter längre... jag springer ju för fan rätt ut i skogen och tänker efter nu för tiden *L*... det är absolut inte min tanke när jag springer iväg på morgonen... tvärtom... jag gör mitt absolut bästa för att få en "här och nu-upplevelse" med mitt springeri...

... det lyckas jag lite si och så med... av mina 15 minuter i skogen så är jag kanske "här och nu" i två av dem... resten tänker jag... det är förbluffande var springeriet får fart på tänkeriet nu när jag tänker efter *L*... kanske ett resultat av allt syre som jag får i mig... 

... i vilket fall som helst så har jag funderat på det här med att det inte känns som om det händer någonting i mitt liv... och det är ju fel... inte ens lite fel... utan helt åt helvete fel... det senaste året har det säkert hänt mer än på hur länge som helst i mitt liv... och vi snackar STORA förändringar... 


... som att jag inte rullar några cigg längre och inte rökt en enda cigg på hela året... 

... och att jag motionerar regelbundet i och med att jag springer de flesta dagar... något som jag nästan inte själv tror på fortfarande... det är helt overkligt... men jag lovar det ÄR jag som springer omkring i skogen... en GIGANTISK förändring... och det stannar ju inte där... det har hänt andra STORA förändringar under året också... jag har börjat att studera och går numera i skolan och utbildar mig till addiktolog... bara det en jätteförändring... eller att jag nu är en kille med tänder... en stor förändring på flera olika plan... inte bara fysisk... utan på många sätt... inte minst en ganska oväntad inre förändring som jag till min förvåning märkt vara större än vad jag vågat tro... nya kläder och en ganska stor släng av fåfänga *L*.

Mitt liv är allt annat än händelselöst... att det känns som om det inte händer så mycket är ett resultat av många förändringar... ofta strukturerade som skolan, springeriet, tandfixeriet... och den strukturen ger mig ett lugn... som bl.a. gör att jag kan ligga framför TV:n och njuta av Zlatan utan att känna av någon stress överhuvudtaget... jag har helt enkelt blivit lugnare som person... och visst...

... ett lugn som jag lite då och då kan uppfatta som händelselöst... men om jag ska vara riktigt ärlig mot mig själv så är mitt liv allt annat än händelselöst...

Kommentera inlägget här :