Har ni tänkt på hur mycket vi tar för givet egentligen... eller jag ska väl bara prata för mig själv här på min blogg... för hur många är det som går och tänker på sitt bett... ja bett... ni vet hur ni har tänderna när ni tuggar... inget som jag brukar tänka på till vardags... utan det är bara när mitt bett helt plötsligt är annorlunda som jag reagerar... och det tar ju liksom lite tid att vänja sig att tugga på ett nytt sätt... varje gång.
Men ärligt... det är inget jag går omkring och tänker på när jag väl vant mig... och det brukar ta några dagar... även om det precis som vanligt känns VÄLDIGT konstigt i min mun denna gång så vet jag att min reaktion kommer att falla i glömska... tills nästa gång... då jag naturligtvis kommer att bli minst lika förvånad... igen...
... ja minnet är kort...
Ibland glömmer jag bort att jag är drogfri... rökfri... har tak över huvet... mat i kylen... vänner som bryr sig... underbara barn och barnbarn... världens bästa jobb... ja jag glömmer bort att jag är tacksam över att mitt liv är helt fantastiskt... på nästan alla områden... jag tar saker och ting för givet... samma saker som jag hade varit beredd att ge min högra arm för att få för 12 år sedan...
... ja minnet är kort...
Mitt värsta problem denna dagen är att mitt bett har ändrat sig en smula... att det känns lite konstigt att tugga... mitt problem är inte samma som för några år sedan då jag höll på att bli galen av tandvärken som plågade mig...
... och jag var beredd att göra vadsomhelst för att slippa smärtan ...
... ja minnet är kort...
... idag har jag bara lyxproblem... som att t.ex. lära mig tugga med nya tänder... och det är när jag förstår vilka mina problem är idag som jag kan känna en helt otrolig tacksamhet över det jag allt för ofta tar för givet... som min drogfrihet... rökfrihet... maten i kylen... huset jag bor i... vännerna... barnen... barnbarnet... jobbet... ja, att jag är en otroligt rik människa...
... det får jag ALDRIG glömma bort...