Jag skulle mer än gärna vilja vara en kille som kunde hälsa på mina vänner spontant... men så är inte fallet... jag är förvisso en social snubbe men det gör mig inte till en spontanbesökare... jag är heller inte killen som ringer för att snacka bort en liten stund...
... nä min telefon använder jag inte i onödan...
... och ni ska veta att detta beteende är inget som jag vill ha... och jag har flera gånger försökt att ändra på det... men det sitter djupt... och är någonting som jag kommer att behöva hjälp med att förändra... så detta är början... att skriva om det är första steget mot en förändring... precis som med allt annat... alla mina förändringar har börjat med ett erkännande och till slut ett accepterande av hur det egentligen ligger till... på riktigt.
Och min verklighet är att jag är en social kille som aldrig hälsar på mina vänner spontant... eller ringer någon bara för att snacka lite skit... det kanske inte låter så farligt... men ni ska veta att det är ett beteende som isolerar mig från andra människor... och eftersom jag är alkolist och narkoman så vet jag ju att det är ett uttryck för min beroendesjukdom... som vill att jag ska känna mig annorlunda och utanför... och hålla det hemligt...
... hahahahaha... skit på dig beroendesjukdom...
Du ligger i lä om man jämför med Tobbe... ;)
skrivenkram