Dokusåpakungen...

... är mitt namn... nästan.

Jo det är väl inte med så himla massa stolthet i rösten jag lite motvilligt måste medge att jag sett en hel del dokusåpor... av skiftande kvallitet... och karaktär... minst sagt... och det är väl inte så konstigt att jag gillar att se på...


... inlåst... det är ju ett program om mig själv... det kunde varit jag som ung...

... jag har haft hur mycket tur som helst som inte suttit inlåst i en herrans massa år... tur och en del skicklighet faktiskt... och med skicklighet så menar jag den gången då jag insåg fullt ut hur mycket jag gillade att vara kriminell... spänningen och intensiteten var helt enkelt en ljuvlig känsla... jag fattade att jag var knas... att jag inte hade något val mer än att hålla mig i skinnet så gott jag kunde med den kriminella biten... det var för skoj att göra inbrott... jag var helt såld direkt... och att jag insåg det räddade mig från många år på kåken... klockrent... det och att jag var en riktig sopa på att sälja droger... och tack och lov hajade det också... jag försökte sälja brass men rökade givetvis upp allt själv... likadant med amfetaminet... jag var min egen bästa kund och det ger inte så mycket stålar... tvärtom så blev det skitdyrt...


... den enda drog jag lyckades sälja var sprit...

... enbart på grund av att jag brände mer än jag orkade dricka... så som kriminell var jag faktiskt inte så bra... och det var ju bra... nu ska det sägas att jag hade massor av tur på alla möjliga vis... jag flyttade t.ex. innan det spårade ut totalt vid ett flertal tillfälle... ren flax... och jag hade faktiskt långa perioder med jobb och familj också... hade jag åkt in på en lång volta så hade jag anpassat mig snabbt och växlat över till det kriminella livet utan några som helst problem... de flesta av mina polare var ju faktiskt kriminella narkomaner... ja "Inlåst" är en dokusåpa som berör mig på ett sätt som de andra serierna inte är i närheten av... jag tänker då på bondeprogrammet som visades igår... och mammas pojke som sändes innan Inlåst...

... en sak som också slår mig är att det bara finns ett program av de jag sett på nu som handlar om kärlek... och det är inte "Bonde söker fru"... och inte "Mammas pojke"... nä det enda programmet som handlar om kärlek är ju "Inlåst"... flippat...

... för visst är det meningen att "Mammas bönder" ska vara kärleksprogrammet... eller???

En sak som jag reagerade på innan när jag tittade på "Mammas pojke"... detta enligt mig helt sanslösa program... varför vill ett program på fullt allvar få mig att tro att alla brudar är helt hysterikt skrikande ytliga dumma bimbos... eller att vi killar har som största intresse att blåsa håret... se snygga ut och spegla oss... när vi inte gullar med våra mammor som verkar komma från en svunnen tid och tror att deras pojkar ska hitta någon att gifta sig med här... ja herregud... men en sak som jag reagerade på var att om jag tog på mig mina allra snällaste glasögon och letade efter någon enda tjej som hade någon form av positiv egenskap... ja då hittade jag dessa kvalliter i...


... tjejerna med silikontuttar som jobbade som strippor...

... det förvånade mig... eller så gjorde det inte det... egentligen... för de verkade vara de enda tjejerna om hade sett någon form av verklighet i sina liv... och var också de som visade sig ha en liten gnutta värdighet... i ett annars helt hysteriskt sorgligt program som jag helst inte erkänner att jag tittade på...


Kommentarer :

#1: Ebba G.

Ja nog har du hittat kärleken... tror jag också. Inlåst är så varmt så man får lust att bli inlåst själv av och till. Men resten... jag vet inte, jag orkar aldrig se mer än fyra minuter på den där skiten.

Tänker på det här med att så många program handlar om sånt som vi människor behöver - mat,hus,sex... som om vi sysslar med att titta på när andra gör det i stället för att själva lägga praktisk tid på att göra det. På att bygga våra egna liv alltså. TV verkar vara en sorts ställföreträdande livsspegel så att man själv ska "tro" att man gjort det man sett. Eller???

Tur att det finns en tydlig avstängningsknapp!

och du.. länken på din blogspotsida fungerar inte, man måste skriva in adressen själv.

Ha!!! Man måste alltså göra något själv!!!

kanske inte så dumt.

/Ebba

skriven
#2: peter

Intressant att läsa vad du skriver... för jag kan fan inte riktigt förstå varför i helvete jag fortsätter titta på dokusåporna... förutom Inlåst då... men det är ju av en helt annan anledning...



... och jag blir också rörd av att se det... en och annan tår kommer och pockar på L...



... forhoppningsvis så kanske jag också hittar till avstängningsknappen en dag... tar mitt pick och pack och ger mig ut i det som kallas för... verkligheten L...



... jag fattar mig inte riktigt på det där med länken heller... men för att få skriva på era bloggar (ni som har t-ex. bloggspot) så var jag tvingar att fylla i an massa grejer... och då kom det sig som så att adressen blev av en mer manuell natur... typ skriv själv L...



... skoj att ha dig här på min sida...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :