Ekonomi...

... är lite tabu att prata om i Sverige.

Man går inte fram till någon på gatan och frågar om hur mycket han/hon tjänar... nä det är tabu... och jag kan hålla med... jag gillar inte heller att prata om min ekonomi... inte alls faktiskt.

Det är väl inte så konstigt eftersom jag valt att hålla kvar mitt "gamla tänk" när det gäller min ekonomi... det "gamla tänket" går mest ut på att förneka...


... att stoppa huvudet i sanden och låtsas som det regnar...

... och det funkar inte... förr eller senare så behagar oftast sanningen att komma på besök... och det är inte så himla skoj när detta kommer som en blixt från en klar himmel... så var det ju när fogden helt plötsligt kom hem till mig för att göra en utmätning på mitt hus... en mycket obehaglig upplevelse... det enda goda den händelsen hade med sig... frånsett då att jag fick behålla mitt hus ytterliggare ett år... var att jag kom underfund med hur mycket jag trivs med att bo i mitt hus... och att få bo här ute på landet.

Det ligger mycket skam i att prata med andra om min ekonomi... att som mig varit drogfri i snart 12 år utan att ha fixat min ekonomi... att fortfarande ha fogden efter mig... utmätning på lönen och att inte kunna få tillbaka på skatten... ja allt det där...

... men nu har jag startat någonting som jag inte riktigt vet vart det leder... men jag har god hjälp och faktiskt... ja faktiskt så kan jag redan känna någon form av hopp... och det är viktigt för mig att ta tag i min ekonomi... för jag känner hur klumpen i magen växer... och en klump i magen och hemligheter är farliga grejer för mig...

... riktigt jävla livsfarligt faktiskt...


... för jag är ju trots allt både alkolist och narkoman...

Kommentarer :

#1: Kicki

Ja, ekonomin e ju ett aber i sig...som långtidssjukskriven och snart blir jag av med sjukpenningen oxxå sista dec...det kan få mig att grubbla ihjäl mig om hur det kommer att se ut då!. Trots min nackskada så anser de att jag ska ut å jobba 100% vilket inte funkar alls men de har bestämt och dragit alla över en kant att man får bara 550 dagars förlängd sjukpenning sen e man fit for fight...sjukt å de drar igång en jävla ångest för nu börjar det dra ihop sig...jag har iof inte kronkalle efter mig men det e tufft likförbannat att ha det så här oxxå!. Hoppas det löser sig för dig på bästa sätt. kramiz å trevlig helg!!

skriven
#2: peter

Jo det kan vara tufft att acceptera en verklighet som inte riktigt ser ut som man vill att den ska göra...



... det är nu som det är viktigt att se det halvfulla glaset istället för det halvtomma... och det är fan inte alltid lätt att göra om problem till förtäckta lösningar...



... och en klump i magen gör det inte lättare...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :