Belöningarna...

... trillar in.

Jag promenerade till gymmet tidigare idag... solen sken och det var en skön promenad... kände hur lätt det var att andas... att jag hade studs i steget och kände mig stark som fan... frisk... och då slog insikten ner som en blixt från en klar himmel... detta är en belöning... ett resultat av att jag nu i massor av veckor sprungit rakt ut i skogen... oavsett väder... fan jag har fått kondis... eller nåt annat nyttigt... jag är ju inte alldeles säker på hur kondis känns eftersom jag inte haft den här hobbyn (att fixa kondis) tidigare... men jag misstänker att det är så här det upplevs... rätta mig om jag har fel.

Och nu när vi ändå är inne på det... belöningarna... en sidovinst av det häringa springeriet jag håller på med är ju att jag kommer ut i naturen... visserligen har jag bott ute i skogen i snart 28 år (tror jag att det är) men att bo mitt ute i naturen är inte samma sak som att vara... ett med naturen... nä jag har nog fan mest varit en stadskille som råkat bo i skogen... en ren slump faktiskt...

... och belöningen jag känner när jag dessa tidiga morgnar befinner mig mitt ute i skogen är... ja helt fantastisk... jag börjar upptäcka vilket fantastiskt ställe jag bor på... och i morse på väg till jobbet så kunde jag inte låta bli att stanna vid sjön som jag passerar...


... det var sååååå jävla vackert när morgondimman lättade...


... och om ni klickar på bilderna så blir de större.

Ja det är verkligen en gåva att få uppleva att mina handlingar speglar av sig i alla möjliga samanhang... om jag bara väljer att se sambandet... för att jag kunde stanna vid sjön i morse och njuta av vyn är ett klockrent resultat av att jag springer i skogen... som i sin tur är ett resultat av att jag är rökfri... som ju är ett resultat av att jag håller på att fixa mina tänder... som i sin tur hänger ihop med att jag valt att leva drogfri... ja ni fattar... allt hänger ihop...

... och det är kanske därför det kändes sååååå jävla bra när jag knallade iväg till yogan i morse... att jag visste att jag gjort mig förtjänt av att få känna mig så frisk och stark... wooow... jag är fan värd belöningarna... för de är ett resultat av att jag har gjort ett bra jobb...

Kommentarer :

#1: Judith - kaos och annat

Åhhh, så härligt vackert! Avundsjuk ska man inte vara men åhhh.....

Och sicka belöningar!!!! Det är väl ljuvligt när man märker vad man vunnit på "slitet".



Jag slog rekord själv i skogen i dag. Orkade med att jogga lite drygt 3 km idag till och med. I ett sträck. En liten, liten ökning men ack så glad och stolt jag blir över mig själv!



Du bor tydligen helt gudomligt. Jag trivdes så bra också dom åren jag bodde i en stuga i skogen men då var jag inte heller medveten om skogen på det sättet som den ger nu när jag är ute och springer.

Naturen är min sponsor!



Jag ska ut nu på Vargfjället och ta med kameran och kanske, kanske få syn på varg...eller spår av...men vilket som...bara att vara där! Wow.



Ha det gott.

Kram

skriven
#2: peter

Jodå det är himla vackert där jag bor... och hösten är ju helt magisk...



... varg... hua hua... och jag som ibland får en släng av älg och vildsvinsnojan... varg... woow... häftiga grejer... ja Sverige är verkligen fantastiskt och det är väl tur att vi har fått tillbaka så mycket vett så att vi fattar det nu L...



... så långt springer jag aldrig L... på lördagar springer jag 2680 meter... i ett sträck L... jag är imponerad av din bedrift...



(((kram)))

peter

skriven
#3: Judith - kaos och annat

Det finns kanske varg i dina skogar med men dom är ju räddare än oss tror jag och försiktigare så skulle jag mot förmodan få se en så ska jag vara glad.

Fast jag tror jag redan mött en men det var i nattsvarta mörkret som jag kom körandes med bil och stannade för jag trodde det var en stor varghund jag såg i diket. Men när jag klev ur bilen och såg ögonen glimma till bakom bilen så fick jag en stark känsla att det inte var en vanlig hund jag sett. Satte mig i bilen och tittade i backspegeln och såg ögonen lysa mot mig...... då var jag lite skraj. Låste och åkte därifrån!!! ;-)



Men om det var varg eller vad vet jag inte. Hund var det, gråaktig, stoooor, och tja....kunde i alla fall vara varg.



Men huggisarna i förrgår var läbbigare faktiskt....;-)



Ja, idag var jag stolt i skogen. :-) Man ska ju vara det också. Du är superduktig också ju!!!!

Sträck på dig! :-)



Kram

skriven
#4: peter

Jo det snackades faktiskt om en varg här i närheten för inte så länge sedan... och för något år sedan såg jag skumma spår i snön... kan ha varit lo som tydligen också ska finnas i närheten av där jag bor...



... vildsvin har vi däremot hur mycket som helst... tack och lov är de precis som vargen jätterädda för oss...



... och ganska respektingivande... inga djur som jag vill möta öga mot öga...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :