En klapp på axeln...

... ger jag mig själv för att jag INTE sprang i morse.

Jag är förbluffad... ja snudd på chockad... förundrad och det är en helt overklig känsla att läsa vad jag nyss skrev... jag ger mig själv en klapp på axeln för att jag INTE springer... herregud vad är det som har hänt... är jag sjuk på riktigt nu eller?

Jag har ju i hela mitt liv använt mig av lite andra trix än motion för att må bra... ett av de mest effektiva har varit... förnekelse... och ren lögn... ni ska aldrig underskatta kraften i dessa "verktyg" för välbefinnande... med hjälp av förnekelse och ren lögn kan jag utan problem ligga i min soffa och fundera på att göra karriär som fotbollsproffs (ja egentligen kan jag här välja percis vilken sport som helst... det finns inga begränsningar för lögn och förnekelse)... och vara helt övertygad om att göra succé... ni anar inte vilken bollbegåvning jag är i spelet utan boll (d.v.s. i min TV-soffa)... och trött finns inte... jag behöver inte tvivla en enda sekund på att orka i 90 minuter och hinna göra minst tre mål...

... ja jag får inte glömma bort att det är lögn och förnekelse som har...


... byggt denna vackra kropp.

Insikten om att jag byggt stora delar av mitt liv på lögner och förnekelse ger mig stora möjligheter till en förändring... typ göra som alla andra gör med träning och sånt... och förändringar är ju nästan alltid bra för mig... och jag njuter verkligen av att springa ut i skogen på morgnarna... det är ju så...


... underbart friskt och vackert tidiga morgnar i min skog...

... så jag får ta och ge mig själv en klapp på axeln... inte bara för att jag tränar... nä mest för att jag vågar se sanningen om mig själv... och vågar göra förändringar... efter min bästa förmåga... som ni ju vet så tar det lite tid att lära gamla hundar att sitta... och att leva utan min förnekelse och lyssna på vad min kropp egentligen säger... ja det är inte alltid så lätt... men jag tränar... lite  i taget... och jag blir fan bättre och bättre på det också... och det mina vänner är inget annat än ett mirakel... ett förbannat stort mirakel *L*.

Om någon hade berättat för mig att jag byggde mitt liv på förnekelse och lögner för en massa år sedan så hade jag blivit förbannad... idag så kan jag le åt det... det är ta mig fan också ett mirakel...  

Kommentarer :

#1: anette

ler mmm du e fantastisk mannen det är ett nöje att vakna med dej...(för att inte du ska tappa greppet om alla kvinnor så får jag väl tillägga -din blogg) kram o ha en fantastisk dag giving you love from my soul <3<3

skriven
#2: Eva T

Hej min Vän !

Du börjar bli så klok nu så jag tror att jag har anledning att bli orolig ;) har du slagit i skallen, eller nåt ?

Stor torsdagskram

skriven
#3: peter

Jag är varken speciellt fantastisk eller klok... eller jo det kanske jag är... men vad jag menar är att det finns en anledning till att jag kan vara det... och anledningen är att jag är det tillsammans med er... ensam är jag ett allt annat än fantastiskt pucko... men med er hjälp en lika vacker och värdefull människa som ni...



... så tack till er som hjälper mig at vara... jag...



(((kram)))

peter

skriven
#4: anette

vi snackar självförnekelse här ser jag... du är fantastisk även i din ensamhet,Peter vi är bara här för att tala om att vi ser detta... du vet väl att även om det inte är någon i skogen som hör när ett träd faller så brakar det lik förbannat...högt <3ॐ

skriven
#5: Eva T

Hej min Vän !

Det ligger lite högmod i att förneka eller förringa sin egen betydelse.

Men det kanske inte du visste ;)

Kram

skriven
#6: Bekele

Ville bara skriva att jag gillar att läsa din blogg, känns väldigt positiv.

skriven
#7: peter

Tack... nä jag vill inte föringa min egen betydelse... inte heller drabbas av högmod (vilket jag givetvis gör lite då och då ändå)... bara berätta att ensam står jag mig kort... behöver er hjälp att lyfta om trädet trillar på mig... fallerifallera... tralalalala... L...



(((kram)))

peter

skriven
#8: peter

Tack löparkungen... det värmer att höra...



(((kram)))

peter

skriven
#9: Ann-christine Uppling

Du är bara så skön peter, det är en fröjd att få läsa i din bogg och jag kan inte sluta le. Massa kramar// Kicki

skriven
#10: peter

Tack... och jag skickar tebax massa många...



(((kramar)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :