Springkillarna...

... de riktiga proffsen snackar om helt andra mål än mina när det gäller springeriet.

Det handlar om...


... maraton... göteborgsvarv...

... gärna dubbla rundor... ja det handlar mycket om att springa mer... mycket mer... längre... och snabbare...

... visst jag fattar... jag är ingen "riktig" springkille... jag är en amatör i detta sällskap... och det finns en sida i mig som gärna vill knäppa springkillarna på näsan... som vill springa längre... snabbare... och mycket, mycket mer... min tävlingsgen vill haka på... tävla... fort fort... snabbt snabbt... mer mer... högre... längre... och den rösten skriker högt... mer mer MER!!!

Men det finns en tyst litet röst i mig också... som säger åt mig att ta det lugnt... att vara nöjd med min lilla morgonrunda... som berättar för mig att jag inte behöver jämföra mig med någon... att jag ska vara glad över att jag har hittat min egen springgrej... att det är okej att göra på mitt eget sätt... att jag kan lita på mig själv när jag tror mig veta vad som är bra för mig...

... eller som en stor rysk poet sa...

... "hellre egna lögner än andras sanningar"...

Kommentarer :

#1: Judith - kaos och annat

Men du....så rätt du har. Sunt tänkt!



Jag kapitulerade också rätt snart efter att ha startat mina rundor från början. Ja, rundor....jag gick och sprang 4170 m X 2 i början!!!!

Helt jäkla sjukt GAAALET.



Jag fick snabbt som mål att jag skulle nästa år springa Göteborgsvarvet som är 2 mil! Men GAHHHH



SÅ när jag sedan fick kontakt med min "tränare", syster Bo, som är en löpare sedan många år tillbaks så la jag ner mitt storhetsvansinne och gick ner till ett varv och är nöjd också med det. Ska fortsätta vara nöjd med det.



Jag är impad av dig och dina rundor! :-)

Jag är impad av mig själv också. ;-)



Vi är skitduktiga. Vi har funnit vår grej och trivs med det. Det är huvudsaken.



Kram







skriven
#2: peter

Ja vi är skitduktiga... och det är nog viktigt att vi påminner oss om det... för det går himla snabbt att trilla in i tävlingsgrejen... göteborgsvarv och sånt L...



... fan du hade ju en runda på nästan en mil i början... jag blir trött bara av tanken L... men det kunde lika gärna varit jag... allt eller inget... hehe...



(((kram)))

peter

skriven
#3: Judith - kaos och annat

Ja visst....helt galen att börja med. Jag började med en runda men ökade alltså till två rundor inom loppet av två veckor och tyckte att det var dags. Sinnesjukt!



Göteborgsvarvet skiter jag i nu! :-)



Jo, vi behöver verkligen påminna oss. Min "tränare" syster Bo, berättade han hade släpat (bokstavligt nästan alltså) en kollega runt "min" slinga för han ville kolla vad jag hela tiden dissade mig själv för. Jag fick lite bannor då....den är jobbig. Så jag har börjat att verkligen vara nöjd nu när jag tar mig ut och runt. Herre jösses, "Tanten" är ju inte purung heller längre! ;-))



skriven
#4: peter

Jag får kämpa med näbbar och klor mot sidan i mig som vill tävla med mina spríngkompisar... och det är inte långt borta att jag hakar på när de hetsar mig heller... och lite i hemlighet så händer det att jag medans jag springer mitt varv drömmer om att jag tävlar mot dem och vinner L... ja herregud L...



... fan ska jag sudda ut detta nu L?...



... nä... men vara MYCKET NOGA med att inte ändra min träningsdos...



(((kram)))

peter

skriven
#5: Judith - kaos och annat

hahahaa....

skriven
#6: Bekele

Peter..helt rätt. Du måste kunna krypa innan du kan gå. (springa i detta fall)

Jag veeeeet att du kommer att utöka dina rundor om du fortsätter med "springandet".

Du är duktig som är uppe varje morgon o springer!



Kram Bekele

skriven
#7: peter

Tack... det tycker faktiskt jag med L... och jag gör mitt bästa så jag inte utökar lika snabbt som springproffsen vill L...



(((kram)))

peter

skriven

Kommentera inlägget här :