Springkillarna...
Det handlar om...
... maraton... göteborgsvarv...
... gärna dubbla rundor... ja det handlar mycket om att springa mer... mycket mer... längre... och snabbare...
... visst jag fattar... jag är ingen "riktig" springkille... jag är en amatör i detta sällskap... och det finns en sida i mig som gärna vill knäppa springkillarna på näsan... som vill springa längre... snabbare... och mycket, mycket mer... min tävlingsgen vill haka på... tävla... fort fort... snabbt snabbt... mer mer... högre... längre... och den rösten skriker högt... mer mer MER!!!
Men det finns en tyst litet röst i mig också... som säger åt mig att ta det lugnt... att vara nöjd med min lilla morgonrunda... som berättar för mig att jag inte behöver jämföra mig med någon... att jag ska vara glad över att jag har hittat min egen springgrej... att det är okej att göra på mitt eget sätt... att jag kan lita på mig själv när jag tror mig veta vad som är bra för mig...
... eller som en stor rysk poet sa...
... "hellre egna lögner än andras sanningar"...
Men du....så rätt du har. Sunt tänkt!
skrivenJag kapitulerade också rätt snart efter att ha startat mina rundor från början. Ja, rundor....jag gick och sprang 4170 m X 2 i början!!!!
Helt jäkla sjukt GAAALET.
Jag fick snabbt som mål att jag skulle nästa år springa Göteborgsvarvet som är 2 mil! Men GAHHHH
SÅ när jag sedan fick kontakt med min "tränare", syster Bo, som är en löpare sedan många år tillbaks så la jag ner mitt storhetsvansinne och gick ner till ett varv och är nöjd också med det. Ska fortsätta vara nöjd med det.
Jag är impad av dig och dina rundor! :-)
Jag är impad av mig själv också. ;-)
Vi är skitduktiga. Vi har funnit vår grej och trivs med det. Det är huvudsaken.
Kram