PETERS BLOGG

.

Så himla häftigt... och i allra högsta grad oväntat... jag har fortfarande inte petat i mig någon form av nikotin på något sätt... inga tuggummi... inget snus... inga plåster... och kanske viktigast av allt... inga cigaretter... helt makalöst och underbart fantastiskt om jag får lov att säga det själv.

.

Allt började en nyårsafton i Malmö... två minuter innan det nya året började fimpade jag min sista rullade cigarett på marken vid Möllevången i Malmö där vi stod och kollade på fyrverkerierna... jag hade inga större planer på att sluta röka då... visst tanken hade väl mognat lite efter att jag varit hos tandläkaren... han berättade nämligen för mig att det skulle vara bra om jag slutade röka när man skulle fixa mina tänder... och han sådde ett frö när han sa det... ett frö som växte ju längre tiden gick... och vid den tiden så närmade det ju sig en renovering av mina tänder... så när jag tänkte tända årets första cigarett... så tvekade jag... och tog ett beslut på att vänta fem minuter innan jag drog i mig årets första djupa halsbloss.

.

Slumpen gjorde så att jag vid det tillfället hade åkt med några vänner till Malmö i en rökfri bil... så jag hann fan inte tända den där första cigaretten innan vi skulle åka hem... eftersom det ju var några timmar i en rökfri bil så laddade jag upp med en dosa snus som jag köpte i en nattöppen affär... men jag vet inte vad som hände... på vägen hem bestämde jag mig för att jag inte skulle peta i mig någon nikotin innan jag la mig... så snuset ligger fortfarande kvar i mitt kylskåp oöppnad... och så kom det sig att jag vaknade på nyårsdagen utan att ha rökt på hela året... typ 11 timmar eller någonting sådant... och jag tog ett beslut om att slå nytt världsrekord som rökfri... sedan jag började röka regelbundet i 11-årsåldern hade jag inte varit rökfri längre än 19 timmar... och den gången glömmer jag aldrig... även om det var en herrans massa år sedan... en fruktansvärd upplevelse... absolut inget som jag valde själv... och nu hade jag fått en flygande start och tänkte slå det "rekordet".

.

... och så rullade det på... jag slog mitt rekord... började blogga om mitt experiment som rökfri... och då var det ju kört... kolla vad jag skrev den 4/1 2009...

.

.

.

.

Nu har det runnit mycket vatten under broarna och jag har vant mig vid att leva mitt liv som en rökfri rökare... och jag vill ta chansen att tacka er som läser min blogg... den var ett av mina bästa hjälpmedel för att jag skulle kunna fortsätta att hålla mig rökfri... genom att skriva här... hålla kolla på hur lång tid som gått... och få ur mig alla knäppa tankar innan jag tände den där första cigaretten.

.

I vilket fall som helst så är jag himla stolt över mig själv som fixat det så här långt... och jag måste till slut erkänna att det har varit värt det... belöningarna var kanske inte de som jag trodde att det skulle bli... jag känner t.ex. inte av att jag skulle fått bättre kondis... att jag har fått bättre luktsinne är inte alltid att föredra... och mina smaklökar jublar nog mest åt att jag lärt mig att äta med pinnar... det kan jag verkligen rekommendera... nej mina stora belöningar ligger på det psykiska planet... jag är mycket närmare mina egna känslor som rökfri... jag blev faktiskt väldigt förvånad över nikotinets verkningsområde som drog... för nikotin stänger faktiskt av mig själv från mig själv i betydligt större utsträckning än jag kunde drömma om.

.

Jag är helt enkelt en liten smula mer peter som rökfri... och det kan jag leva med.

.