Ja så heter det väl... har jag för mig... och jag kan väl hålla med om att den första STORA kärleken är speciell... det är iallafall min upplevelse... första gången är ju alltid första gången oavsett vad det gäller... och när man väl provat på något för första gången så har man gjort det... och det ska vara en jävligt bra film om jag ska vilja se om den... min första STORA kärlek var ett minne som jag tänker på med glädje... och kanske ska jag tacka den för att jag i typ hela mitt liv velat återuppleva den känslan...
... så visst... gammal kärlek rostar inte...
... men nu var det inte det som jag tänkte på när jag började skriva... nä nu tänkte jag lite mer på det där med åldern... jag har ju tydligen blivit äldre... äldre än jag trodde var möjligt för 100 år sedan... när jag var ung... och upplevde min första stora kärlek... det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess... ja vissa broar har t.o.m. rasat (tänkte på Tjörnbron)... men jag är kvar... och tro det eller ej... kan fortfarande känna hur jag tror på den STORA kärleken... om och om igen...
... jag trodde ett tag att jag var "färdig" med det... men nä... visserligen så trivs jag ypperligt med mitt självboliv men jag vet att jag utan att tveka kommer att kasta mig rakt in i armarna på den STORA kärleken igen... fullständigt övertygad om att det kommer att vara för evigt (det känns ju ALLTID så)... och jag vet inte hur många gånger som jag sagt att... "denna gången blir det annorlunda"...
... konstigt nog...
... eftersom det aldrig kommer att bli annorlunda... jag vill ju inte ens att det ska bli annorlunda... för när jag tänker efter lite närmare så har jag förstått att jag aldrig någonsin kommer att glömma den första STORA kärleken... och att det är fullt möjligt att uppleva den... igen... om och om och om och om igen...
... för den gamla kärleken är alltid ny... och den kan ju såklart inte rosta... någonsin...