... andas... stanna... stopp.
Mitt liv rullar på i ett rasande tempo... hinner ju inte ens med årstiderna känns det som, öppnade precis min ytterdörr och denna årstiden blev så påtaglig... någonstans i brytningen mellan vår och sommar... inte försommar mer av senvår *L*... och jag tänker på de senaste dagarna... lite så där på avstånd så har jag förstått att det varit väldigt varmt ute... i min bil har jag fått veva ner fönster för att få lite svalka när jag kört... ofta in i skyfallsliknande regn på vägen hem från... ja där jag råkat befinna mig den dagen.
Det är väldigt lugnt att ha full upp att göra... det infinner sig ett slags lugn i att ha en späckad agenda... rutin... struktur... priset är att vardagslivets struktur försvinner... vilket är oerhört tydligt när jag får en ledig dag här hemma... egentligen så blir jag stressad av dessa lediga dagar hur konstigt det än kan låta... men det är en dag som denna jag märker att mina vardagsrutiner är rubbade... att jag inte dammsugit på evigheter... att mitt springeri inte funkar... att jag inte hunnit med att göra det där man gör hemma rent rutinmässigt... så tacka fan för att jag kan känna mig stressad i lugnet jag möter på min kökstrappa... för det är när jag stannar upp verkligheten den kommer och hälsar på... verkligheten i vardagen *L*.
Idag så ska jag göra mitt bästa för att stanna upp... andas... och varva ner... och tyvärr är jag snuskigt medveten om att det inte finns några genvägar... tyvärr så måste jag faktiskt damsuga och slänga in en tvätt i maskinen för att det ska funka att relalalalaxa... shit... men va fan... livet på livets villkor...
... stress är ju faktiskt för det mesta de saker som jag borde göra men inte gjort.