PETERS BLOGG

... ska det bli för mig om en liten stund.

Eftersom jag är en mästare på att förneka saker och ting så har jag lyckats förtränga hur trött jag blev förra måndagen när jag var med på ett Zumba-pass... och istället så har jag övertygat min dotter om att haka på för ännu ett pass på mitt gym... vilket jag för övrigt ser fram emot med skräckblandad förtjusning... här ska skakas rumpa så det står härliga till.


Zumba gillar jag... rolig träning till flippade rythmer tillsammans med glada människor.

Det var länge sedan jag svettades så mycket som jag gjorde förra måndagen... men det var så himla skoj så jag glömde bort hur trött jag blev... det enda som irriterade mig en smula var att jag fick ont i ett knä... jävla skit att ha en kropp som vill tala om för mig att jag åldras... men jag har laddat upp med mina springskor och ett elastiskt stöd för mitt onda knä idag... för detta vill jag ju inte missa... och om sanningen ska fram så behöver jag nog fan börja träna lite också... det är med ett ljudligt stön jag reser mig ur TV-soffan nu för tiden... och när jag vägde mig senast så var det nytt rekord... igen... jag är fortfarande förvånad över vad som händer med min kropp... och att jag inte har så många byxor att ta på mig längre... de har tydligen krymt... konstigt nog i garderoben.

Zumba på måndag... och yoga på tisdag... räcker det tro?