"Blir du aldrig frisk?"...

... är en fråga som jag får ibland.
.
Ofta syftar frågeställaren på varför jag måste gå på mina NA-möten efter att ha hållt mig drogfri i så många år... och hur förklarar man för någon att det är min medicin... att jag behöver påminna mig om vem jag är så att jag inte "glömmer" bort att jag är narkoman och alkolist... jag har sett alltför många komma tillbaka till våra möten efter att ha tagit ett återfall... och de flesta berättar samma sak... "återfallet började med att jag slutade gå på mina möten"... "att jag trodde att jag var frisk".
.
Så jag vet varför jag går på mina möten... det har jag lärt mig av de som kommer tillbaka efter ett återfall... jag går på flera möten i veckan fortfarande efter alla dessa år... och det är inte enbart för att jag är rädd för att ta ett återfall... nej för fan... jag går på möten eftersom de är en del av mitt tillfrisknande... och jag gillar att tillfriskna... att ha en sjukdom som jag aldrig blir frisk från är inte enbart negativt... tvärtom så ser jag det som en gåva att kunna tillfriskna... att ha en sjukdom som jag hela tiden kan tillfriskna från innebär ju faktiskt i mitt fall att jag hela tiden blir bättre... och bättre... och bättre... för det finns inget slut på tillfrisknandet... och bättre kan det väl inte vara... eller?
.
Tillfrisknandet är lite som yoga... ju mer man tränar ju bättre blir man.
.
Nu ska jag strax iväg till min hemmagrupp här ute i skogen... traktorgruppen har nämligen möten varje onsdag klockan 19.00... och det är alltid öppna möten så alla är välkommna... ALLA!

Kommentera inlägget här :