Drogfriheten...

... kommer först.
.
När livet som en drogfri alkolist och narkoman har rullat på i några år har det mesta i livet liksom rättat tll sig... och de första åren då jag svävade omkring på mina rosa moln har ersatts med en lite mer trygg och lugn vardag... konstigt nog upplever jag inte det längre som tråkigt... ska jag vara ärlig så har jag även gått igenom en "tråkperiod" i mitt tillfrisknande också... det fanns faktiskt en kort tid då jag hade funderingar i stil med "varför händer det ingenting i mitt tråkiga liv"... men de försvann och nu lever jag mest livet på livets villkor utan att tänka så mycket mer på det.
.
Det finns dagar då jag helt "glömmer" bort att jag är en beroende... inte så att jag funderar på att röka en holk eller dricka ett glas vin till maten... nej... utan dagar då jag "bara" går omkring och tar mitt liv för givet... det livet som jag ju faktiskt har fått som ett resultat att jag är drogfri... och då kan det vara på sin plats för mig att påminna mig själv om var jag kommer ifrån... hur mitt liv såg ut när jag söp och knarkade... så att jag kommer ihåg att sätta min egen drogfrihet i första rummet... för drogfriheten måste alltid komma först för mig.
.
Det är ju faktiskt tack vara min drogfrihet som jag har ett liv värt att leva.
.
Och när jag tänker på vad jag fått "bara" för att jag valt att leva ett drogfritt liv så är det nästan så att jag får nypa mig i armen för att kolla så att jag inte drömmer... för idag så lever jag min dröm... på riktigt i det verkliga livet... så länge jag inte "glömmer bort" att "en är för mycket och tusen aldrig nog".

Kommentera inlägget här :