.
Hemma igen efter en liten och väldigt trevlig utflykt till Västerås... och även om jag är både glad och tacksam över gästfriheten som bjöds mig så tycker jag om att komma hem... hem till mitt kära alldeles egna hus Brännebassalt.
.
"Borta bra men hemma bäst"... så är det även för mig.
.
En av de största fördelarna med att sova ensam hemma hos mig är att det finns ingen som snarkar... jag tackar en kraft mycket starkare än mig själv för att jag under min senaste resa till Göteborg och några nätter på ett vandrarhem köpte... öronploppar... som jag kan stoppa i öronen när jag delar rum med en snarkare... i natt så sov jag inte ens i samma rum som min goda vän... lik förbannat så lyckades han väcka mig med sina nattliga oljud... hade jag skrivit detta precis i morse när jag vaknade efter att ha fått min högs begränsade andel sömn så hade jag nog skrivit fd. vän... i natt så var jag millimetrar från att begå kriminella handlingar för att få tyst på honom... men tack vara mina öronproppar så lever han fortfarande.
.
Annars så var det skitskoj att vara på ett valborgskonvent och träffa många av mina jättefiNA vänner... jag är verkligen en lyckligt lottad kille som har fått denna möjlighet att kunna ta del av en så fantastisk och kärleksfull gemenskap... och jag blir så glad över att ha så många fina vänner... jag behöver aldrig mer känna mig ensam.
först o främst vill jag hålla med dig om att borta bra men hemma är bäst. Så skönt att åka hemifrån och komma hem och känna att detta är hemma. det andra är att jag också håller med dig om snarkandet.har levt i många år med en snarkande man så vi fick dela på oss. Olika sovrum. Hjälpte inte alla gånger trots att alla dörrar var stängda. fick trava genom huset o "sparka" på honom. Sen ska vi inte tala om sönerna alla 3 som följde efter med samma olat. Och då är jag ändå hörselskadad. men vissa ljud klararde jag inte av. Konstigt men så är det. min olat har ju varit att jag gått i sömnen o pratat en massa dumheter. Så allting är ju relativt. Kram.
skriven