.
Sitter på VågaVa i Ljungby och har precis loggat in på min dator... när jag klickat färdigt och sitter och tittar på ett helt blankt och tomt blogg-inlägg på min skärm och funderande på vad jag ska fylla det med hör jag bakom min rygg... att jorden eventuellt ska gå under... 2012... och det snackas lite om hur man ska förhålla sig till denna information.
.
Någon tycker att man kan ta ett stort lån och göra en lång resa... en annan berättar om hur någon uppgivet tycker att ingenting längre spelar någon roll eftersom vi ändå snart ska dö... och jag funderar över om jag kan fylla min tomma blogg med detta... vilket ni ser att jag redan gjort nu... samtidigt som jag börjar fundera... om... jag säger bara om... jag skulle leva som om detta vore sant... hur skulle jag leva då?
.
Kanske var skyfallet i går starten på en ny syndaflod eller jordens undergång?
.
Det första som dök upp mellan mina öron var att inte göra det i morgon som jag kan göra idag... och då menade jag nog mest allt som jag vill göra... ni vet alla de där roliga grejerna som hör till livet... jag tänkte vidare på att jag inte hade någon som helst tid att vara rädd för en massa prylar... för rädsla kan verkligen vara någonting som får mig att skjuta upp saker som jag egentligen vill göra men inte riktigt vågar... det kan handla om lite av varje... och när jag tänker efter så är det oftast när jag gått emot det jag är rädd för som jag upplevt mina största glädjeämnen och känt mig som mest levande.
.
För en sak är i alla fall klar för mig... skulle jorden gå under och jag komma att dö så vill jag ta mig fan passa på att leva innan det händer... och kanske skulle jag gilla att leva som om jorden skulle gå under i morgon... varje dag.