PETERS BLOGG

.

Så är det... igår så blev jag tonåring igen... och firade 13 år av drogfrihet... vilket så klart var skoj och så... men inte påverkade mitt liv i övrigt nämnvärt... att jag fortfarande är drogfri påverkar givetvis allt i mitt liv hur mycket som helst... jag kan inte ens föreställa mig hur mitt liv skulle sett ut om jag fortfarande knarkade och söp... troligtvis hade jag nog fan varit död... och hade jag inte varit död så hade jag kanske hoppats att jag var det... men själva tiden jag varit drogfri betydde inte lika mycket som andra "födelsedagar"... som t.ex. förra året då jag firade 12 år... det var ju ett lite speciellt år med tanke på att jag tillfrisknar med hjälp av ett 12-stegs program.

.

En annan "klassiker" var naturligtvis 10-års dagen... tvåsiffrigt är ju alltid speciellt... och 5-års dagen kändes också lite som ett jubileum... jag minns också min 3-årsdag eftersom det var första gången jag kunde känna att mina tankar och min egen bild av mig själv på insidan för första gången stämde överens med min vad min omgivning såg hos mig... för mig kändes detta nästan overkligt och jag minns som i går hur stort det var för mig... jag hade fram till den dagen alltid känt mig som ett UFO... annorlunda och väldigt konstig.

.

1-års medaljen var nog annars den häftigaste av alla mina medaljer... det var snudd på overkligt att ha klarat av ett helt års alla fallgropar utan att plocka upp den där första drogen... ni vet... nyårsafton... midsommar... påsk... ja alla dessa "måstesupaskallenibitardagar"... och alla de där andra dagarna som jag annars hade petat i mig droger på... när jag mådde bra... eller dåligt... det var för varmt... eller kallt... solen sken eller att det regnade för mycket... ja ni fattar... ALLA dagar var ju bra dagar för att peta i sig en drog... det fanns ALLTID anledningar för mig att peta i mig något... och att inte gjort det på ett helt år var ett mirakel för mig.

.

Men den största dagen av dem alla är trots allt den 10 maj 1998... då jag för första gången i mitt liv erkände för mig själv och en medmänniska (tack Leffe) att jag hade ett problem... med droger... och att jag fick reda på att det fanns en lösning på mina problem... att det fanns hopp och hjälp att få... ett program för tillfrisknande... NA... och att det enda kravet för medlemskap var en önskan att vara drogfri.

.

Den 10 maj 1998 lärde leffe mig att om jag inte petar i mig den där första drogen eller dricker det där första glaset så blir jag varken full eller påtänd... han hade rätt... det är sant... jag har inte petat i mig någonting på över 13 år nu... och tro mig när jag berättar för er att mitt liv är mycket bättre än jag någonsin vågat drömma om... på ALLA område i mitt liv... precis ALLT har blivit bättre.