.
Jag bor i ett hus där det nu för tiden inte ens är strömavbrott i flera dagar efter en storm... det är en stor skillnad mot bara för några få år sedan då strömavbrott snarare var regel än undantag om det blåste lite... eller snöade... eller... ja ni fattar... det var väldigt ofta strömavbrott helt enkelt... och jag vande mig ganska snabbt vid att leva med stearinljus och att hinka upp vatten med en spann ur min brunn... och visst satt takterna i när strömmen försvann i några få timmar häromdagen... men... jag är anpassningsbar... på gott och ont.
.
Att ha ström... telefon och internet är något av det som jag anpassat mig till... och nu varken telefon eller internet funkar så känner jag mig faktiskt en smula handikappad... jag har helt enkelt nästan helt lyckats förtränga att jag levt ute i skogen utan vare sig bil, telefon och internet... i flera år.
.
Ett par dagar utan FB ute i skogen borde jag väl ändå överleva... eller?
.
Jag kommer ihåg känslan av civilisation som jag kunde känna när strömmen kom tillbaka efter att ha varit borta några dagar... glädjen över att kunna tappa upp vatten ur en kran... att kunna se på TV igen... för att inte tala om att det gick att spola som vanligt på toaletten igen... vilken lyx.
.
I dag så är jag så himla van vid att kunna vara uppkopplad på näten vart jag än befinner mig... och nu när inte det funkar hemma hos mig så blir det väldigt uppenbart hur det har blivit en del av min vardag... ja jävlar vad lätt det är att vänja sig vid någonting... kommer ni ihåg hur det var innan mobiltelefonen fanns?
Jo, det var lugnt och skönt.:)
skriven