Bättre sent...

... än aldrig.
.
Hua, hua... att komma tillbaka till jobbet innebar verkligen... att komma tillbaka till... jobbet... jag har inte ens hunnit sätta mig ner för att blogga... visserligen så sitter jag ner ganska mycket på mitt jobb med det är inte samma sak som att ha en massa tid över... mitt schema har helt enkelt varit fullspäckat... och det är med en viss belåten känsla i kroppen jag lägger märke till att jag inte stressar upp mig så vidare mycket för det... tvärtom så känner jag mig väldigt lugn och trygg inombords... en väldigt behaglig känsla vill jag lova.
.
Det är inte utan att jag fått ett resultat av att vara ledig ett litet tag... mina batterier är laddade och jag mår som en prins.
.
Visserligen så ryckte det lite i min Tylösandpromenerargen när jag konstaterade hur ett högtryck ger oss ett helt strålande väder över Halmstad idag... en klarblå himmel ville få mig att strunta i mitt jobb och åka till stranden istället... men tji... jag är nu för tiden en kille som ni kan lita på och det var bestämt att jag skulle dyka upp på ett brukarrådsmöte... vilket jag så klart gjorde.
.
Och jag märker hur mycket krafter som jag fått av att vara ledig ett tag... det känns lätt att träffa människor och jag tycker det är roligt att vara peter... vad som beror på att jag gett mig mycket tid och långa promenader på stranden eller att jag varit på konvent i helgen vet jag inte... det enda jag vet är att jag mår förträffligt just nu... kanske är det kombinationen... alla dessa promenader och egentid... mötena med alla mina fiNA vänner i helgen... och... som grädde på moset ett helt underbart väder kanske tillsammans ger resultat.
.
En sak är jag i alla fall helt på det klara med... och det är att det är mina egna handlingar som ger mig dessa belöningar... att jag har gjort grejer som är bra för mig... yoga några veckor i rad... frisk luft och långa promenader... tillåtit mig att vara närvarande på ett konvent och alla dessa möten med olika människor... och inget av detta kommer naturligt till mig... jag bara gör det ändå... bara för att jag tror på det.
.
Så visst... jag har jobbat på det och är värd att må så här oförskämt bra... och det kan jag väl stå ut med.

Kommentera inlägget här :