Offerkoftan...

... kan vara bekväm.
.
Att sitta på rumpan och klaga på allt och inget är enkelt... offerkoftan är väldigt bekväm att ta på sig om man inte har ork eller lust att göra någonting åt en situation... då kan det vara Reinfelts fel att mjölken är sur... eller vädrets fel att jag försover mig... när jag slänger på mig offerkoftan så är det ofta fel på det mesta... utom mig själv.
.
Att ta sitt eget ansvar över sitt eget liv är inte alltid det lättaste... men nödvändigt om jag vill vara en fri människa.
.
När jag söp och knarkade stötte jag ibland på stora svårigheter med att vara positiv... det kan vara ganska svårt att rättfärdiga ett destruktivt missbruk med ett leende på läpparna... då är det betydligt lättare att vara ett offer... att ha grannar som är jävligt jobbiga... eller favoriten... en puckad idiot till flickvän/pojkvän... i ett aktivt beroende så är lösningarna sällan konstruktiva... en destruktiv och dålig relation löser man väldigt sällan på ett konstruktivt enkelt sätt... som typ skilsmässa... en skilsmässa som ju faktiskt vara en alldeles fantastisk och väldigt enkel lösning på en relation som inte funkar... men nä... i missbruket är det inte ovanligt med krångliga lösningar... på fyllan är det faktiskt helt logiskt att lösa en kass relation genom att ha sex med grannens fru på midsommarfesten... och som bonus kan man ju alltid använda sig av att man har en jävligt arg granne (hennes man) för att vara tvungen att peta i sig fler droger... livet är ju som sagt så himla besvärligt med alla dessa jobbiga grannar.
.
Så visst... jag kan ta på mig offerkoftan lite då och då även nu när jag är drogfri... men jag har den inte på dygnet runt längre... idag så kan jag lösa en dålig relation på ett konstruktivt sätt (läs skilsmässa)... se att den sura mjölken i kylen beror på att jag själv glömt bort den där... och bäst av allt... ge mig själv en möjlighet att ta av mig offerkoftan... hänga in den längst in i garderoben och istället ta på de positiva glasögonen... och välja att se på livet fylld med tacksamhet och glädje över allt underbart och vackert som finns i mitt liv... och fövånas över hur mycket det faktiskt är.

Kommentarer :

#1: HERNAN ORTIZ

HEJ:-)

GRYMT BRA:-)KÄNNER MIG SOM EN KUNG EFTER ATT HA LÄST DETTA:-):-)SUPER BRA KRAM

Svar: Du ÄR en kung Hernan ;-).
kram
peter
peter

skriven

Kommentera inlägget här :