... det blev igår.
.
Jag har varit på en och annan NA-fest genom åren... vissa har varit bra andra bättre... och igår närmade vi oss ta mig fan nivån på en klassisk fest på Gotland för en herrans massa år sedan... på den tiden var det en vinyl-DJ som fick oss att dansa så det stod härliga till... jag vill minnas att varje gång jag skulle gå ut och röjka en cigg (detta var på den tiden då jag fortfarande rökte som en mindre fabrikskorsten) så hejdades jag av ytterliggare en låt som jag bara måste dansa till... igår så var det levande musik... massa band och olika musikstilar... och det svängde så det stod härliga till... vilket skönt gung och härligt ös... helt klart 5 VågaVagubbar av 5 möjliga.
.
Vilket underbart ös det var på festen igår... en av de bästa fester jag varit på... någonsin.
.
Det fanns en anledning till att jag skulle åka på konvent i den stora staden... och mina farhåger om att jag på något sätt skulla tappa mitt lugn var naturligtvis helt felaktiga... tvärtom... som vanligt när man kan ge bort det man fått så fick jag dubbelt tillbaka... jag känner mig alltså ännu lugnare inombords än jag var när jag åkte upp.
.
En annan sak som jag tar med mig från detta konventet är alla dessa helt underbart fantastiska mirakelmänniskor som jag känner... jag är nog en av världens rikaste människor... vilken gåva att få ha dessa vänner i mitt liv... det är med blandade känslor som jag åker hem idag... saknad och glädje... saknad eftersom jag inte har alla mina fina vänner runt mig hela tiden... glädje över att de finns... att jag tillhör en av världens bästa gemenskaper... en gemenskap som är fylld av det enda jag egentligen behöver i mitt liv... kärlek.
Okej, då missade jag tydligen det bästa. Festen. Synd. Själv tyckte jag det var för många engelsk talande talare på ett Sverige konvent. Vi har så många bra talare själva. Du tex :) härligt att läsa om din upplevelse av konventet. Det ger mej värme. Och jag är glad att jag vågade säga hej till dej. Hörde du hur mycket tid vi fick ihop? Kram