En mardrömsnatt...

... på toaletten.
.
Min Giardia-Parasit har hela natten med en tidtagares punktlighet (en gång var 45:e minut) tvingat upp mig från min skönhetsömn för vidare förpassning till toatetten... och det är fan inte skoj längre...  de 6 kilo som jag tappat är väl en sak som jag kan leva med men annars så är jag ganska trött på att vara... sjuk... jag ser fram emot att åka till doktorn i morgon för att lämna några prover och förhoppningsvis inom en väldigt kort framtid få en ny dos medicin... för medicinen funkade sist... det tog bara några timmar innan jag kunde känna hur mina krafter började komma tillbaka... tyvärr så lyckades väl den inte helt och hållet ta död på ALLA parasiterna... och nu efter att ha oformerat sina trupper är de argressivare än någonsin... vi är i krig Giardia-Parasiterna och jag.
.
Attacken som drabbat mig måste slås tillbaka med ALLA tänkbara medel.
.
I krig och kärlek är allt tillåtet har jag hör någonstans... och helt klart är att det inte går att älska bort en Giardia-Parasit... parasiter i största allmänhet verkar inte vara begåvade med den genen som berättar för dem att de inte är önskade längre... och tyvärr så gäller det nog inte bara Giardia-Parasiter utan även i vissa fall det mänskliga släktet... ibland är det då som det kan vara på sin plats med lite tuff kärlek... för det är ju inte alltid den "parasiten" vet om att den suger ut all energi ur sitt "värddjur".

Kommentera inlägget här :