.
Kan ju bara inte vara helt fel... tvärtom så tror jag att vi behöver mer, mer och ännu mer kärlek i våra liv... hela tiden... alltid... och jag tror faktiskt att de allra flesta människor är ganska bra på just... "Peace, love and understanding"... någonting som vi kanske behöver påminna oss om lite oftare... för det är ju himla lätt för mig att tro precis tvärtom om när jag kollar på TV-nyheterna... där snackas det rätt mycket om den totala motsatsen... Krig, hat och att vi inte kan komma överens... och det är ju i.o.f.s. är sant lite här, där och överallt vilket jag inte kan blunda för även om jag vill tro att kärleken alltid kommer att segra till slut.
.
När jag är ute och reser omkring möter jag väldigt mycket mer kärlek än hat.
.
När jag tar mig ut från mellanrummet mellan mina öron och upplever det som finns utanför så upptäcker jag betydligt mycket mer kärlek än vad jag kan få för mig om jag bara sitter hemma och kollar på min TV... sanningen är ju istället att jag träffar massor av kärleksfulla människor i alla möjliga skepnader... det som brukar stå emellan mig och kärleken är tyvärr oftast jag själv... och min alldeles egna rädsla.
.
Och om jag fattat det hela rätt så bor ju rädslan också mellan mina öron... för rädsla är som jag lärt mig "bara" en "tidsförskjutning"... jag är rädd för vad som kan hända i framtiden... kanske för att jag har taskiga erfarenheter med i mitt bagage ifrån dåtiden... och dessa tankar kan om jag inte vågar flytta ut från mitt eget huvud styra hela mitt liv... men om jag vågar ta mig utanför mig själv och uppleva här och nu fullt ut så kommer min rädsla att försvinna... och då kan jag lägga märke till att de allra flesta människor faktiskt är väldigt fredliga, kärleksfulla och förstående.