Tanke, beslut...

... handling.
.
Nu ger jag upp... skickade precis ett sms till min vän som har ett litet lager av den medicin som jag tror kan funka för att jag ska bli frisk... nu struntar jag i doktorn och petar i mig antibiotikan som jag tyckte funkade ganska bra första gången jag tog den... visserligen så kom parasiten tillbaka men det är ganska vanligt att man får upprepa behandlingen har jag läst mig till på internet... för säkerhets skull så ringde jag även till vårdcentralen för att meddela dem mitt beslut... där möttes jag av en mycket förstående sköterska som just i detta nu har fått mig att ringa till infektionskliniken i Växjö för att delge dem mitt beslut... de skulle ringa upp om en timme.
.
På söndag åker jag till Trysil för att åka bräda... och då vill jag fan vara frisk.
.
Att jag reagerar som jag gör just nu har sin förklaring... på söndag åker jag till Trysil och jag vill göra allt som står i min makt för att vara så frisk som möjligt när jag är där... att åka bräda med krånglande mage lockar inte alls lika mycket som att åka bräda fullt frisk som ni säkert förstår... och nu börjar det bli bråttom om jag ska hinna bli frisk... inte i mina vildaste fantasier kunde jag väl tro att jag fortfarande skulle må så här kass efter så här lång tid efter att jag böjt på nacken och kontaktat den svenska sjukvården.
.
Jag vill inte klaga på någon av doktorerna eller personalen som jag pratat med när jag besökt min vårdcentral eller infektionskliniken i Växjö... de har alla varit jättetrevliga och vänliga... och med all säkerhet gjort sitt allra, allra bästa för att jag ska bli frisk... men om jag hade fått önska mig någonting så var det en doktor som hade hand om hela mig... inte bara min mage... en doktor som inte hade tillåtit mig att vara sjuk så här länge... eller ännu bättre... en doktor som lagade mig så att jag blev frisk... helst i går.

Kommentarer :

#1: Bekele

Usch så drygt! Lider med dig... Hoppas du får bukt på parasiten denna gång.

skriven
#2: peter

Ja faktiskt så tycker t.o.m. jag att det börjar bli lite väl drygt nu... jag håller tummarna.



kram

peter

skriven

Kommentera inlägget här :