... och så finns det hotellfrukostar.
.
På Rica Seilet Hotel i Molde så serveras det en hotellfrukost som heter duga... det är nästan som att det blev lite för mycket... det gick liksom inte att välja... mångfalden var påtaglig... och när jag tittar ut över fjorden utanför fönstret så ser jag de snöklädda bergen i bakgrunden... det är så vackert att jag nästan får nypa mig i armen... att jag blev serverad kaffe vid mitt bord såg jag mest som en bonus... nästan självklart... för jag fattar att jag nu befinner mig på hotell med många stjärnor... och de ska jag väl stå ut med i några dagar.
.
Jag känner mig lite utlämnad åt mina rädslor när jag tänker på min föreläsning om några timmar.
.
Om några timmar så ska jag ställa mig på scenen för att föreläsa... och jag är faktiskt riktigt nervös redan... lite beror det på att jag "bara" har en timme på mig och måste korta ner min föreläsning... och jag vet fortfarande inte riktigt vilka bitar jag ska plocka bort... och jag känner att jag ställer rätt stora krav på mig själv... jag vill ju gärna göra ett gott intryck... inget fel i det men... jag kan ju bara göra mitt bästa efter de förutsättninger som ges till mig... och skulle jag få hjärnblödning när jag står på scen... ja då får det väl vara så.
.
Men visst... prestationsångest är ingen rolig känsla.