... till Atlantenhavsvägen.
.
Idag så åkte jag iväg på en utflykt... vi åkte och kollade på atlantenhavsvägen... och det var minsann en upplevelse i sig... när vi anlände så var det strålande sol och en halvtimme senare så snöade det vertikalt... det är snabba väderskifte här på Norges västkust... och vi fick mycket riktigt berättat för oss att detta var ett av de farligaste vattnen att färdas med båt på... det var väldigt många skepp som hade förlist här... och det tvivlade jag inte en enda sekund på... och samtidigt så var det lite häftigt att tänka på att det låg fritt vatten hela vägen över till Amerika framför mig... möjligtvis så skulle jag kunna stöta på Island på vägen.
.
Det såg nästan ut som att bron tog slut mitt över vattnet... men som tur var så var det bara en synvilla.
.
Annars så börjar jag förstå att min föreläsning igår var väldigt uppskattad... det kommer hela tiden fram människor till mig och berättar för mig hur mycket de tyckte om mitt framförande... och det värmer ska ni veta... jag känner mig verkligen varmt, varmt välkommen... det är många skratt och mycket humor... skitskoj helt enkelt... och jag trivs hur bra som helst och att jag var lite rädd för att jag inte kände någon var en helt obefogad rädsla... dels för att jag träffar många människor som jag träffat förut... och inte minst för att det kommer fram många nya bekantskaper för att prata med mig... att få föreläsa först av alla har uppenbart sina fördelar... allra helst när föreläsningen är uppskattad.