.. på mänskligheten. . Nu har jag då äntligen kommit till Sverige... och det har minsann tagit sin lilla tid... resan började i Molde vid kvart i två tiden... och jag har hunnit med att åka minibuss, flyg och tåg... om någon timme så är det tänkt att jag ska sitta i min bil och köra de sista milen hem till mitt hus i Brännebassalt... och det känns väl... så där... det är himla tomt att komma hem när man har varit borta ett tag... och denna gången så känner jag lite av en "konventkänsla" efter en helt fantastisk upplevelse i Molde... och det mest fantastiska och underbara är människorna... och då ska ni veta att jag ändå har befunnit mig på en helt sinnessjukt vacker plats på vår jord... i morse när jag vaknade så lyste solen över oss och när jag satt och käkade frukost och tittade ut över fjorden mot de snöklädda fjällen på andra sidan så var det nästan så att jag fick nypa mig i armen... det var så vackert att jag nästan tappade andan.
.
Norge är ett helt sagoligt vackert land... tycker jag... denna frukostvy är faktiskt helt okej.
.
Och ändå... det är inte naturen jag tänker på när jag tänker på min resa till Norge... det är alla dessa vackra och värdefulla människor som jag träffat denna helgen... så mycket värme och omtanke... så mycket "välkommen vad skoj att just du är här"... så mycket kärlek. . Jag är så himla glad över att alla människor som jag mött den senaste tiden på min resa genom livet... mina klasskompisar på Lunds Universitet... folket som hälsade på oss i vår monter på drogmässan i Norrköping... och nu senast... alla dessa helt underbara människor i Molde... alla ni har gett mig en förnyad och mycket stark tro på mänskligheten.