"Inget är som...

... väntans tider".
.
Vem har kommit på det helt sinnessjuka påståendet... för just nu så håller jag inte med... väntar på att klockan ska gå så att jag kan åka och besiktiga min bil... och jag ser ingen som helst nöje i att vänta... det är mest bara slöseri med tid tycker jag... två timmar dötid att slå ihjäl... för lite för att hitta på något vettigt... och för lång tid för att kunna njuta av en liten paus i tillvaron... just nu så blir jag nog faktiskt mest bara rastlös om jag ska vara helt ärlig.
.
Lagom mycket väntan kan jag njuta av... för då hinner det inte bli så himla tråkigt.
.
Men redan nu när jag skriver detta så märker jag att det inte är så hemskt att vänta... efter en lång promenad så sitter jag nu och snackar med mina vänner på jobbet i Ljungby... på något sätt så är det lättare att acceptera väntan när jag har en fast tid... jag kommer ju ingenstans och kan bara göra det bästa av situatuationen... lite av rastlösheten försvinner av att ha en tid att anpassa sig efter... den kunskapen har jag fått genom vårt sommarprojekt "VågaVa go beach"... där vi hänger på stranden i Tylösand i fem veckor varje sommar... och där vi bestämt att den lilla visaren ska peka på 4 och den långa visaren på 12 innan vi får åka hem... en information som gjorde underverk för mig på stranden... innan dess så blev jag ju rastlös efter 15 sekunder då jag befann mig på en strand... en klocka kan faktiskt vara ett riktigt bra redskap även då det gäller att minska stress... och nu är det "bara" en och en halv timme kvar till att jag ska besiktiga bilen.

Kommentera inlägget här :