... i livet.
.
Kan man vara annat än kär i livet egentligen... detta tillstånd som låter oss uppleva sakernas verkliga tillstånd... vilket väl inte alltid känns så himla underbart... livet på livets villkor innehåller ju det mesta... sorg, lycka, glädje, hat, kärlek, bitterhet... eller nja... bitterheten är nog en känsla som man måste jobba lite extra med för att skapa... men ni fattar... livet är en enda lång resa fylld med allt ett liv nu kan innehålla... och mycket av detta är vad vi själva väljer att stoppa in i det... ingen av känslorna är farlig för oss... den enda känsla som kan ta död på mig skulle väl i så fall vara skammen... och det är väl tur att det finns ett "botemedel" mot obefogade skam... för en hel del av de skamkänslor som jag känner är faktiskt helt obefogade... till skillnad för den helt berättigade skammen som jag är glad över att kunna känna... att inte känna skam för någonting är ju inte direkt ett tillstånd som jag skulle önska mig... jag är glad över att kunna skämmas när det är berättigat... vilket det faktiskt är lite då och då.
.
Att leva fullt ut är ibland... som att våga ta risken att dö... och kasta sig ut i ett svindlande äventyr.
.
Men det var ju det här med den obefogade skammen... och jag har en hel del skamkänslor som jag inte behöver gå omkring och känna... skam som kommer automatiskt i vissa situationer... vi snackade om det igår jag och min terapeut... och jag är glad över att jag har möjligheter att bearbeta denna känsla... för en sak vet jag med säkerhet... och det är att skam inte gillar ljus... om jag pratar om min skam och tar fram den i ljuset så kommer den att blekna och inte längre ta så himla stor plats i mitt liv... och det är ju bra... för livet är ju som ett enda stort gigantiskt smörgåsbord fyllt med alla möjliga och omöjliga känslor... det är bara att ta för sig... priset är att våga leva fullt ut... att kasta sig ut i det äventyr som kallas för livet... om man vågar... men det finns inga genvägar... vill man leva fullt ut så måste man nog trots allt... riskera allt... för livet är livsfarligt... man kan ju... dö.