... en ny yttertrappa.
.
Så blev vi då klara med vår yttertrappa... och det är inte utan att jag förstår att det är tillsammans man kommer långt... hade jag varit ensam så hade jag nog tyckt att den gamla trappan kunde funkat ett tag till... för när jag är ensam så kan jag vara lite för bra på att skjuta upp saker och ting på framtiden... men när jag blir vi är det en helt annan sak... kanske är det så enkelt som det sägs... delad glädje är dubbel glädje... i vilket fall som helst är det skoj att vara glad och nöjd... för det är jag... mycket nöjd och väldigt tacksam över att ha det livet jag har just nu.
.
Inte så konstigt att vi är nöjda med vårt arbete... trappan blev ju bättre än bäst.
.
Nu är det bara lite småsaker kvar att göra... sådant som är alldeles för lätt att skjuta upp... som att flytta ytterbelysningen och sätta på den sista biten på tröskeln... konstigt egentligen hur lätt det är att "glömma" bort den där lilla sista biten på STORA projekt... en liten listbit i köket... eller vad det nu kan vara... hade vi inte varit två när vi byggde trappan så hade jag struntat i den lilla jobbiga plåtbiten som skyddar tröskeln... vilket hade varit väldigt dumt... och säkert något jag hade ångrat hur många gånger som helst... det är tur att jag kan förändras... och jag är glad över att t.o.m. jag kan ( med lite hjälp) göra om och göra rätt.