Sista dagen...

... På min semester.
.
I morgon åker jag hem... Och jag skulle ljuga om jag sa att det är med glädje jag sätter mig på planet... Tvärtom så känner jag en stor sorg över att behöva lämna Bali... För även om det blåser och regnar just nu så är Bali varmt... Och då menar jag inte rent temperaturmässigt... Här ler människorna mot varandra... Det finns en naturlig andlighet som tilltalat mig... Och en förmåga att leva i nuet... Och jag hoppas verkligen att jag kan behålla den känslan när jag kommer hem... Och förstår att det är möjligt... För känslan kommer inifrån ... Den känslan är bara min.
.
jag har haft min bästa semester någonsin ... Det har hänt grejer med mig som är ta mig fan helt GIGANTISKA... En ny resa har bara tagit sin början för mig... En resa i mig själv som bara känns så jävla rätt... Så jävla rätt .
.
visst är det väl skoj att komma och träffa sina nära och kära... Så missförstå mig rätt... När jag säger att jag inte vill åka härifrån... Det handlar inte om mina vänner och barn... Denna resan har handlat om att få träffa mig själv... Någonting som verkligen var på tiden.,. Men jag kommer att behöva hjälp för att hitta mig själv... Ensam är fortfarande inte så himla stark... Men killen jag träffat här nere har också ett behov av sin egentid... För den viktigaste människan i mitt liv är när allt kommer omkring fortfarande jag själv... Och det är rätt shysst att kunna konstatera att den killen är en kille som är värd all den kärlek som han kan känna... För kärlek känner jag ... Till livet... mina nära och kära... Och några mycket väl utvalda och speciella människor i mitt liv.
.
livet på livets villkor blir vad jag gör det till... Och att få lov att fortsätta att växa som människa vid 55 års ålder är en riktig höjdare... Trots allt är det ju fortfarande resan som är målet.
.
men hade jag kunnat slippa 21 timmars flygresa hem så hade det varit helt okej för mig.

Kommentera inlägget här :