... är jag sällan.
.
Vi pratade om drogsug igår min sponsi och jag... och om det egentligen är någonting att vara rädd för... ett drogsug i sig är ju bara en känsla... ingen jag blir påtänd av... visserligen så är det inte en trevlig känsla men jag har för min egen del märkt att det kan vara bra för mig att bejaka mina drogsug... det fick jag faktiskt till mig när jag blev rökfri... innan dess så vet jag inte hur jag bar mig åt... och de få gånger jag blev sugen på att dricka eller röka en holk så gick det ju över efter ett tag... men när det gäller ciggen där jag ganska ofta kan känna ett sug så bejakar jag känslan... och då tappar den greppet över mig... och ersätts ganska snabbt med något annat... typ... vad som helst.
.
Jag sitter mer än gärna i rum där man röker... även nu när jag är en rökfri rökare.
.
Kanske är mina "drogsug" nu för tiden maskerade så att jag inte känner igen dem... det är fullt möjligt... för det händer att jag blir irriterad på småsaker och känner mig orolig inombords... eller så är det bara så livet är... och egentligen spelar det ingen som heslt roll... det enda som betyder något när det gäller mina drogsug är att inte göra någonting åt dem... för jag att om jag dricker sprit så blir jag full... och petar jag i mig knark så blir jag påtänd... skiter jag i det så är jag fortfarande drogfri... och så länge jag är det så finns det egentligen inget att vara rädd för... det bara känns så lite då och då... men det går över... det gör det alltid.