... till att det löser sig.
.
"Det löser sig" är ett uttryck som jag ofta använder mig av... och jag är väldigt medveten om att det kan missbrukas... för ingenting löser sig ju av sig självt... att stoppa huvudet i sanden har i alla fall inte hjälpt mig i det långa loppet... kortsiktigt en väldigt bekväm lösning men på det stora hela inget att rekomendera på lång sikt... det verkar som om sanningen alltid kommer ikapp oss förr eller senare... ta bara det här med min jävla (ja, jag skriver jävla för jag är så JÄVLA trött på den) ångest... snacka om att stoppa huvudet i sanden... och genom att förneka mina egna känslor så har det... inte hänt någonting... jag står efter en himla massa år kvar på precis samma plats som förr... eller... det är inte riktigt sant... genom att erkänna min egen ångest för mig själv så har jag faktiskt stigit på tåget och lämnat stationen.
.
Så är jag då på väg igen... på ännu en spännande resa genom mitt eget livs verklighet.
.
När jag väl sitter på tåget så kan jag titta ut genom fönstret... ta del av det varierande landskapet och få insupa ett nytt sätt att se på mitt eget liv... och jag känner verkligen hopp... min rädsla och ångest har inte försvunnit... men jag är inte ensam... jag sitter i en kupé fylld av människor som mer än gärna hjälper mig på min resa... det känns himla bra... så trots allt... har jag full tillit till att... "det löser sig"... för det gör det ju alltid förr eller senare.
Din blogg inger hopp & mod, det behöver jag, så jag fortsätter att följa. Tack!