... fortfarande.
.
Idag så har jag variot drogfri en herrans massa dagar... och ibland så tar jag min drogfrihet för givet... trots att jag mycket väl vet att jag inte kan göra det... inte någon dag i veckan... för drogerna är aldrig långt borta för en kille som använt droger i alla möjliga och omöjliga situationer... det är inte bra för mig att "glömma bort" mitt ursprung... inte för att jag ska gå omkring och vältra mig i självömkan över hur mitt liv sett ut... snarare tvärtom... för att påminna mig själv om hur bra allting har blivit tack vare att jag la drogerna på hyllan.
.
"En är för mycket och tusen inte nog."
.
Det har hänt att jag blir ifrågasatt när jag berättar att jag inte får glömma bort mitt ursprung... att en och annan tycker att jag borde "gå vidare"... att jag inte behöver gå på de där mötena... att jag är "frisk" och inte behöver påminna mig om det förflutna längre... jag håller inte med eftersom jag vet hur listig och falsk min sjukdom är... att det finns någonting djupt inne i mig som bara väntar på att jag ska sänka garden... en röst i mitt inre som säger åt mig att "det var nog inte så farligt"... nä... jag får aldrig glömma bort att det enda jag fått är ett val på daglig basis... ja tack eller nej tack... det valet försvinner direkt om jag petar i mig någonting.
Visdomen ord! Fantastisk styrka att se sina svagheter och att inte ge vika för dem! Du är underbar Peter!
Varma hälsningar från Rio