... och jag.
.
Tiden rullar på i ett rasande tempo... och veckorna bara rusar fram... helt plötsligt så är det ljust både när vi kommer till jobbet och åker därifrån... snart midsommar och dax för årets "VågaVa go beach" på Tylösand... jag blir nästan rädd... åren bara rasar förbi och jag får minsann se till att ta vara på min vardag... göra det bästa av den och njuta av varje dag efter bästa förmåga... för i detta tempo så hinner jag väl knappt blinka innan det är dax för pension... hemska tanke... jag gillade inte alls att skriva det här och nu märkte jag... att bli gammal är ju tyvärr inte någonting som låter så positivt i vårt avlånga land... även om jag än så länge mest upplever det som ganska positivt... tycker att jag fått en befriande distans till mycket i livet med åren... allt är inte lika viktigt och livsavgörande längre.
.
Det finns fortfarande vissa utvalda saker som är viktiga i livet... som att Zlatan gjorde två mål igår.
.
Att precis allt inte är lika viktigt längre betyder inte att allt är oviktigt... tvärtom så är det rätt befriande att kunna se och förstå vad som egentligen varit viktigt hela tiden... och inte slänga bort en massa energi på saker som inte betyder så mycket... för jag tycker nog allt att livet är alldeles för allvarligt för att tas på allvar... alltid.