... ska jag tala på konventet.
.
Just nu känner jag mig inte så himla nervös... eller... nja... nu när jag skriver om det här så smyger sig väl nervositeten på lite grann kan jag känna... och det är väl inte så konstigt... att tala på ett konvent är ju alltid nervöst... inte för att någon annan än jag själv kommer att dömma mig utan mest för att jag vet att jag har någonting som jag vill ha sagt men fortfarande är osäker på om jag kommer att få fram det budskapet... för ett budskap har jag... är ju trots allt en kille som varit drogfri en herrans massa år och eftersom min väg har funkat för mig så vill jag ju gärna förmedla hur jag gjort... och jag vill inte förmedla någonting som jag läst mig till utan berätta att det går att hitta en högst personlig väg i tillfrisknandet... en väg som leder till ett liv bättre än vad jag någonsin vågat drömma om... och att det är skoj att leva drogfritt.
.
Vingarna bär om man bara vågar ta chansen att satsa på att leva drogfritt...
.
Jag har lärt mig att vingarna faktiskt bär om jag bara vågar ta chansen... vad som helst är möjligt i ett drogfritt liv... jag vågar t.o.m. vara rädd nu för tiden... det är modigt tycker jag... och just nu har jag faktiskt ingen aning om vad jag kommer att prata om på konventet... i mitt huvud har jag delat hur bra som helst några gånger... det är bara det att jag helt har glömt bort vad det var jag sa... ja, ja... det löser sig... blir det inte bra så blir det väl bättre.
Jag har lärt mig att vingarna faktiskt bär om jag bara vågar ta chansen... vad som helst är möjligt i ett drogfritt liv... jag vågar t.o.m. vara rädd nu för tiden... det är modigt tycker jag... och just nu har jag faktiskt ingen aning om vad jag kommer att prata om på konventet... i mitt huvud har jag delat hur bra som helst några gånger... det är bara det att jag helt har glömt bort vad det var jag sa... ja, ja... det löser sig... blir det inte bra så blir det väl bättre.