... tider.
.
Sitter på vår trappa här ute i skogen och funderar... tänker tillbaka på hur det var när jag bodde här ute utan vare sig telefon eller bil... ja under en kort period även helt utan ström eftersom jag inte betalat räkningen och strömen stängdes av... detta var under mitt aktiva liv som missbrukare och jag minns hur jag efter en vecka kom in i ett liv som inte existerar längre för mig... helt isolerad utan någon som helst kontakt med omvärlden... ville jag ta mig till "civilisationen" var det ett projekt som hette duga... för här ute i skogen sätter man sig inte på en buss så där utan vidare... visserligen så går det bussar någon kilometer härifrån... två gånger om dagen... en tidigt på morgonen och en sent på eftermiddagen... vardagar... på helgen går det inga bussar överhuvudtaget.
.
För det mesta blev det till att lifta... och det var inte alltid så himla lätt att få lift av de få bilarna som passerade... så några "spontanresor" till stan när man kände för det blev det sällan... man kan säga att det var relativt enkelt att bli något av en skogsmulle mellan varven... jag minns fortfarande känslan när jag lyckades tjuvkoppla in lite el i huset... då hängde jag på strömkablar direkt på luftledningen som passerade intill huset... vilken lyx det var att få strömen tillbaks... en vattenpump som fungerade och kontakt med yttervärlden i form av en TV.
.
Nu för tiden så kan jag sätta mig på vår yttertrappa och komunicera med yttervärlden.
.
Idag så ser allt annorlunda ut... sen jag blev drogfri har jag lärt mig betala mina räkningar och tar för givet att strömmen fungerar... allra helst sen de grävde ner luftledningarna så vi inte blev så känsliga för vädret när det gällde strömen... innan dess så var det ofta strömavbrott här ute i skogen... mycket snö eller storm var nästan alltid samma sak som ett strömavbrott... och nu har vi också för det mesta en fungerande telefon och internet... plus egen bil... och kan åka till stan precis när vi själva vill.
.
Det är bra för mig att tänka tillbaka på hur det var... se att ALLT precis ALLT blivit bättre sen jag slutade att missbruka... idag så tar jag ansvar och är en produktiv medborgare i vårt samhälle... tar visserligen väldigt mycket för givet precis som vilken Svensson som helst... men när jag sitter här och tänker tillbaka så kan jag känna en djup tacksamhet... jag har verkligen fått ett helt nytt liv.
:-)
Ja den tiden minns nog de flesta som besökt Brännebassalt på den tiden. :-) Tror att det pratas om dig fortfarande på Sydkraft, vad man kan stöta på i skogen givetvis helt i utbildningssyfte. ;-)