Jag är ju som...

... jag är.
.
Känslan infann sig av att ännu en gång varit en liten smula för mycket... men... jag kan idag acceptera den sidan av mig själv... för det är ju som det är med den saken... när jag brinner för att få fram mina åsikter så är det svårt för mig att stilla ner mig och ta det lugnt... som igår... en paneldebatt om droger och hur föräldrar ska handskas med sina barn... jag är ju lite grann av uppfattningen att det inte är drogerna som är det egentliga problemet utan att vi kanske ska kolla på anledningen att man drogar sig överhuvudtaget... att det för tillfället snackas mycket om en specifik drog (spice) är enligt mitt sätt att se det ganska orelevant... alla VET att droger är farligt men lik förbannat väljer några att peta i sig droger ändå... några faller för grupptryck... andra testar och gillar effekten som drogen ger... eller vad det nu kan vara för anledning... att göra det till ett "ungdomsproblem" är att göra det för enkelt enligt mig... missbruk är så mycket större än så... och jag är övertygad om att vi alla kan göra skillnad med ganska enkla medel... som att lyssna mer på varandra... prata om hur vi egentligen mår på riktigt... skippa lördagsgroggen och lära oss att dansa nyktra... och sist men inte minst... kanske börja käka middag tillsammans... så att familjen har ett forum där vi kan sitta ner, ta det lugnt och prata med varandra... föräldrar behöver sätta sig ner och lyssna på sina barn... vem vet... kanske vi kan lära oss någonting av våra egna barn... som t.ex. varför de (ungdomarna) väljer att peta i sig droger... eller varför inte bara stanna upp, ta sig tid och höra våra barn prata om deras egna känslor... kanske känner de sig också för mycket ibland?
.
Tro det eller ej... men jag vågar faktiskt dansa nykter.
 
.
 

Kommentarer :

#1: Anonym

Du har ett så stort sunt förnuft Peter! Jag önskar att alla människor skulle våga känna efter, fastän det ibland kan vara jättejobbigt och göra ont, men det lönar sig i längden att rensa i ryggsäcken. Jag har studerat en hel del och läst mycket böcker, men dina ord är så jordnära och sanna. Jag hoppas du vet vilken fantastisk kunskap du bär på! Stor varm kram från Annika i Värnamo

Svar: Tack för dina fina ord.
kram
peter

skriven

Kommentera inlägget här :