... det kan gå.
.
På väg ner via mororvägen till Halmstad så fick jag mig en väldigt obehaglig upplevelse... på den mötande sidan av vägen ser jag hur ett släp lossnar från sin bil... skenar iväg och voltar mot mitträcket... och jag tackar min lyckliga stjärna för det räcket... släpet studsar tillbaks ut i den mötande filen för att till slut stannar mitt på vägen... kvar sitter jag i min bil med insikten om att detta släp utan tvekan hade hamnat mitt framför min bil... som jag framförde i ca 110 km/tim... jag hade inte haft en chans att väja undan... lite lätt skakig ser jag i backspegeln hur bilarna stannar utan att någon värre olycka inträffar... och jag fortsätter färden... men tankarna kommer till mig... att jag inte kan allting för givet... att det kan gå väldigt snabbt när livet tar en helt ny vändning där de gamla problemen inte är så stora längre... och jag förstår i mitt hjärta att jag har så himla mycket att vara tacksam över... saker som jag ibland tar för givet.
.
Livet som jag lever idag är verkligen någonting som jag kan vara tacksam över... lite synd att ta för givet.
.
Mycket vacker bild, och jag är glad för att det gick väl, one love