Självkänsla...

... och självförtroende.
.
Mitt självförtroende har jag inga större problem med... jag ÄR bra på det jag gör och det kan jag känna en stor trygghet i... självkänslan är lite mer kompliserad för mig... i grunden kan jag verkligen på riktigt känna att jag duger precis som den jag är... jag är en shysst kille som vill både min omgivning och mig själv väl och även om jag lite då och då drabbas av känslor av utanförskap och harm som är väldigt obekväma så är jag i innerst inne precis den jag vill vara... med mina tillkortakommande... som egentligen ju är ganska mänskliga... jag kan förstå mina problem med självkänslan rent intelektuellt... men när känslan av att inte riktigt räcka till tar över försvinner förnuftet och jag känner mig mest liten och övergiven... en väldigt obekväm känsla som gör att min självkänsla vacklar... och jag får en tendens att sluta mig inom mig själv... ett gammalt invant beteende som hindrar mig från att aggera och får utanförskapskänslan att växa... och efter ett litet tag känner jag mig mest bara... rädd.
.
Att må "bra" har jag inga problem med... det är när jag mår skit som det blir jobbigt för mig.
 

Kommentarer :

#1: Johanna

Din självinsikt är stor, den är viktigare än självförtroendet..för växandet <3

Svar: Jag är beredd att hålla med... kram
peter

skriven

Kommentera inlägget här :