... trots allt.
.
Eller om jag ska vara helt ärlig... jag känner mig som ett litet barn på julaftons morgon just nu... för om några timmar så är det tänkt att jag ska ha köpt en ny bil... en bil som jag själv valt för första gången i mitt liv... tidigare så är det mest bilarna som valt mig... jag har fått ta det som trillat på mig helt enkelt... så det är kanske inte så konstigt att det pirrar lite i magen nu... jag tyckte om att leka med bilar när jag var liten och kunde lätt offra hela min veckopeng (som inte var alltför stor) på att köpa mig en ny bil... idag är jag vuxen och priset betydligt högre men känslan är densamma... tjoho.
.
Jag vet att materiella saker inte kommer att göra mig lycklig... men jag gillar känslan av att köpa en ny leksak.