PETERS BLOGG

... över att jag får vara... jag.

.

Så var helgen på Gullbranna då över och jag sitter här hemma i mitt hus och reflekterar lite över hur den varit... och kort sagt... jag är oerhört tacksam över att bara kunna vara jag och verkligen kunna känna att jag duger precis som den jag är... ja, inom vissa områden kan jag t.o.m. våga påstå att jag är riktigt bra... och det beror inte bara på mig... ta det här med att jag gjort service genom att ta ansvar för programmet på Gullbranna... en mycket stor del av förarbetet och upplägget vill jag tacka Lotta för... hon tog dit fantastiska kvinnor som talare och hade en mycket stor del i själva upplägget med lite färre möten än tidigare... vilket enligt mig och många andra var ett riktigt genidrag... hela konventet blev mycket lugnare... mer tid för att umgås helt enkelt... sen vill jag tacka ALLA fina människor som hjälpte mig på själva konventet... utan er hjälp så hade det inte funkat... själv gick jag mest omkring och kände stor tacksamhet över hur enkelt det var att be om hjälp... och gjorde väl inte ett endaste dugg mer än det jag behövde eftersom jag kunde praktisera tillit fullt ut... allt blir ju så mycket enklare då... jag behövde faktiskt inte ha koll på så himla mycket... VI gjorde det tillsammans... igen.

.