... går vidare.
.
Det är rätt mycket i mitt liv just nu... om en månad gifter jag mig... vilket jag naturligtvis ser fram emot med glädje och vi har valt att göra det enkelt för oss... annars så skulle ju ett bröllop vara fullt tillräckligt för att inte hinna med någonting annat i livet... men inte för oss... vi kan njuta av resan fram till den stora dagen med tillförsikt... vad som däremot stressar mig en liten smula är livet i övrigt... osäkerheten med hur det ska gå för alla mina anställda på VågaVa nu när arbetsförmedlingen drar åt tumskruvarna på våra lönebidrag är frustrerande... att inte veta säkert vad som händer är olidligt jobbigt känslomässigt och tar på krafterna... krafter som jag behöver nu när vi ska sätta igång och renovera vårt hus... all denna planering som krävs för att det ska flyta på smärtfritt är nog det som stressar mig mest... eller nja... jag ser fram emot att komma igång men jag har en önskan om att inte ta med mig jobbet hem... helt enkelt ha förmågan att göra en sak i taget och få livet att te sig en liten smula mer hanterbart.
.
Om några få veckor så flyttar vi ner till stranden och där hoppas jag hitta sinnesron.
En sak i taget, är bra.
Björn och jag kommer för att se till att ni blir ordentligt gifta och att det blir ett bra kalas. Vi ser fram emot ceremoni och underbar sandstrand, massor av kul folk och att lillasyster ( och du) äntligen bestämt er.
Kram